Varför denna konferens?

Under ett antal år har flera aktörer i Göteborgsregionen, oberoende av varandra, tagit initiativ till att pröva vägarna framåt för ett professionellt organiserat modernt självbyggeri som ett sätt att skapa fler olika typer av bostäder för fler grupper.

I januari 2018 bjöd Margareta Forsberg på Mistra Urban Futures in till ett möte för att utbyta erfarenheter och undersöka möjligheterna att väva samman några av dessa olika initiativ och projekt.

Ett av de projekt som deltog vid mötet var Familjebostäders utveckling av Gärdsås inom ramen för Bergsjön 2021. Projektet eftersträvar att ge boende möjligheten att själva vara aktiva i renoveringsarbetet och i nyproduktion.

Ett annat projekt som representerades vid samma möte var Egnahemsfabriken på Tjörn, ett innovationsprojekt i civilsamhället med stöd från Vinnova, som organiserar och handleder själv- och tillsammansbyggen av småhus för grupper som har svårt att få tag i bostäder via marknaden.

Mötet konstaterade att de två projekten hade sinsemellan olika förutsättningar, men att båda stod inför att försöka ta sig runt en del strukturella och praktiska hinder och utmaningar. Det finns uppenbarligen, konstaterade mötets deltagare, ett behov av att jobba för förändringar på en strukturell nivå, men även att kunskapsbilda och få igång ett erfarenhetsutbyte mellan de olika initativen.

Och samma behov som finns regionalt och lokalt finns även på nationell nivå. Boverket initierade en analys av förutsättningarna för modernt självbyggeri sedan den stora asylinvandringen hösten 2015 satte blixtbelysning på hinder och låsningar runt den småskaliga bostadsförsörjningen. Varför, frågade sig arkitekten Anders Nyqvist i en artikel i GP, kan inte nya svenskar som behöver både jobb, erfarenhet och bostad på samma gång, få möjligheten att arbeta med att bygga sina egna hus – under professionell handledning? Ja, varför inte? Det måste gå.

Ett professionellt organiserat självbyggeri är ingen ny idé. Som en del av allmännyttan i Göteborg finns Egnahemsbolaget, grundat 1933 och med sitt ursprung i den tidens egnahemsrörelse. Under -30 och -40 talet stod Egnahemsbolaget bakom byggandet av flera hundra egnahem som uppfördes av de boende. Egnahemsbolaget befinner sig, med hela sin historiska förankring, i en process där de utreder hur de som kommunal bostadsutvecklare kan bli en del i den moderna självbyggerirörelsen.

Ur dessa sammanflöden föddes idén om en konferens med fokus på modernt självbyggeri, en möjlighet att få till en arena och mötesplats för att föra över erfarenheter och inspiration och att initiera diskussionen om strukturförändringar.

Men självbyggeriet är även en del i ett större mönster av socialt drivna processer i byggande och boende. Fenomen som inkluderar byggemenskaper, bogemenskaper, lokala bygdeutvecklingsgrupper, med mera. I samma ögonblick som vi börjar prata om självbyggeriet blir det relevant att slå bryggor till de närliggande fenomenen och inkludera dem i samtalet i samma sammanhang. Det är det vi nu gör.

Hösten 2018 formerades en samarbetsgrupp, på initiativ av Mistra Urban Futures, med målet att få en konferens till stånd. Gruppen har arbetat med att definiera det fält av som konferensen omfattar och till sist landat i benämningen socialt byggande.

Mer inkluderande projektformer behövs

Det är brist på bostäder i de flesta kommuner och det behövs ett tillskott av bostäder även på orter och delmarknader där investeringsviljan är låg eller obefintlig. Samtidigt har många människor små möjligheter att efterfråga konventionellt byggda bostäder.

Vi tror att ett sätt att hantera dessa utmaningar är att bredda samverkan mellan olika aktörer och släppa fram nya, inkluderande projektformer. Självbyggeri och byggemenskaper är exempel på sådana alternativa sätt att organisera bostadsprojekt.

Det är modeller som bygger på initiativ från civilsamhället, samverkan mellan lokala aktörer och ett aktivt engagemang från hushållen själva. Och som kan göra det möjligt att bygga bostäder på svagare marknader och för hushåll med begränsade inkomster.

Syftet med konferensen är att:

• Med utgångspunkt i aktuell forskning sprida kunskap om projektformer som bygger på samverkan, delaktighet och gemenskap
• Visa på erfarenheter från konkreta exempel i olika länder
• Ge möjlighet att diskutera förutsättningar och hinder för självbyggeri, byggemenskaper och liknande projektformer

Målet med konferensen är …

• att konferensdeltagarna får ökad kunskap om okonventionella sätt att driva bostadsprojekt och inspiration till att initiera och delta i sådana projekt.
• att få igång en diskussion om hur förutsättningarna för självbyggeri, byggemenskaper och liknande projektformer för bostadsbyggande skulle kunna förbättras.