Nyheter

Foto: Arkitekturinstitutet

Zürich räknas som en av världens dyraste städer att bo i. Ändå kan invånarna bo i rymliga bostäder med tillgång till samlingslokaler, verkstäder och gröna takterrasser.

Entréer och trapphus flödar av ljus och rymd. På väggarna hänger barnteckningar, i hörnen står sparkcyklar och växterna prunkar – tysta signaler om ett boende som präglas av omtanke och gemenskap. Vad är hemligheten bakom denna vardagliga idyll, och vad kan vi lära oss? Svenska forskningsprojektet “DelA” åkte på studieresa, i jakt på lösningar för Sverige.

Projektet Zollhaus. Foto: Arkitekturinstitutet

Idéburet byggande och boende genom kooperativ

Zürich har omkring 60 bostadskooperativ, varav flera är stora aktörer med tusentals lägenheter. Dessa kooperativ erbjuder hyresrätter som ofta är 20-30% billigare än privata hyreslägenheter. Men deras värde ligger inte bara i ekonomin – utan också i hur de bidrar till en socialt sammanhållen och hållbar stad.

Spekulationsfritt – men inte kapitalfritt

I ett bostadskooperativ blir du medlem och betalar en insats – men du köper inte rätten att sälja vidare med vinst. Det är boende utan spekulation, vilket ger långsiktighet och trygghet. Det närmaste vi kommer i Sverige är kooperativ hyresrätt med ägarmodell.

Men innebär insatskravet att bara vissa har råd? Inte nödvändigtvis. Claudia från kooperativet Kraftwerk1 berättar:

”Vi har löst det genom solidarisk finansiering inom kooperativet. De som behöver lånar till insatsen och betalar ränta genom sin hyra – medan andra, som har råd att låna ut, får hyresrabatt. Det fungerar som ett internt sparsystem. Ingen har hittills nekats på grund av insatskravet.”

Inga köer – men noggrann matchning

Till skillnad från svenska bostadsköer förmedlar många kooperativ sina lägenheter genom matchning. De söker efter boende som kan bidra till mångfald och sammanhållning. Kooperativet Mehr als Wohnen (mer än att bo) har som mål att spegla Zürichs befolkningssammansättning i fråga om inkomst, ålder och hushållstyper. 20% av bostäderna har lägre hyror och tilldelas efter inkomstprövning.

Projektet Zollhaus. Foto: Arkitekturinstitutet

Experiment och gemenskap

Zürichs bostadskooperativ är inte bara långsiktigt stabila fastighetsägare, utan också användardrivna laboratorium för nya sätt att leva tillsammans. Här ryms allt från kärnfamiljer till bokollektiv. Vi hittar 10-, 13- och till och med 17-rumslägenheter på upp till 400 kvadratmeter, ofta uthyrda till föreningsorganiserade kollektiv.

”Vi ville spegla det verkliga livet – inte bara normfamiljen,” säger Claudia Thiesen, som själv bor i en så kallad Cluster-Wohnung i kooperativet Heizenholz.

Flera kooperativ erbjuder självständiga mikrolägenheter, där de boende har tillgång till husets gemensamma kök, vardagsrum och verkstäder – en modern livsstil som förenar integritet med gemenskap och som samtidigt ger rimliga boendekostnader.

Ännu längre går koncept som Hallenwohnen – där invånarna själva bygger sina egna bokuber i stora industriliknande hallar. Dessa ”hallboenden” är en slags arkitektonisk frizon där livsmiljön blir något som formas och omformas med egna händer, oftast i kollektiv regi. Det är bostäder där kreativitet, återbruk och samarbete står i centrum.

En växande och självgenererande rörelse

Projektet Zollhaus. Foto: Arkitekturinstitutet

Med tiden bygger kooperativen upp betydande värden i sina fastigheter – värden som ofta återinvesteras i nya kooperativa projekt. En del startar ytterligare byggnadsprojekt, andra lånar ut kapital till nystartade initiativ. Självförtroendet växer, och med det innovationsgraden.

Projektet Zollhaus, som är uppföljaren till omtalade Kalkbreite, är kanske det mest ambitiösa exemplet. I Zollhaus sammanflätas kultur, föreningsliv, kommers, samhällsservice och boende till en helhetsupplevelse – en destination i sig mitt i Zürich.

Långsiktig strategi

Zürich har satt upp ett tydligt mål: att minst 33 % av stadens bostäder ska vara kooperativa eller prisreglerade. Målet fastställdes genom en folkomröstning och är en del av stadens bostadspolitiska strategi.

För att nå bostadsmålet används verktyg som markpolitik, lånegarantier och stödstrukturer för kooperativa initiativ. Ett exempel på hur systemet möjliggör bostadsbyggande av hög kvalitet är Hunziker Areal, där kooperativet Mehr als Wohnen byggde 369 lägenheter för 190 miljoner CHF – med ett eget kapital på bara 1 miljon.

”Jag var helt säker på att vi skulle lyckas,” säger initiativtagaren Ueli Keller.
”Vad skulle kunna gå fel?”

____

Studieresan genomfördes inom “DelA – explorativa bostadsprototyper inom delningsarkitektur” som är ett forskningsprojekt finansierat av Formas inom utlysningen Socialt hållbar bostadsförsörjning för alla. Projektparter är Svenska arkitekturinstitutet, KTH, Bokoop och Stockholms Stadsmission. Projektet pågår 2023-2026.

Vi är glada att DelA är en av konferensens medarrangörer vilket möjliggör att Claudia Thiesen från kooperativet Heizenholz är en av årets talare och kommer berätta mer om kooperativa bostäder i Zürich

Ses vi på konferensen? Boka Early Bird biljett innan 1 juni.