Vi ses i det nya sociala byggandet!

, , , , , , , , , ,

En hälsning från arbetsgruppen för Socialt Byggande 2019.

Delar av arbetsgruppen för Socialt Byggande 2019

Delar av den arbetsgrupp som förbereder konferensen Socialt byggande och modernt självbyggeri 2019. På bild från vänster: Pernilla Warberg, moderator, Tinna Harling, Egnahemsfabriken Erik Berg, Egnahemsfabriken och Inobi, Louise Ekeroth Simons, Inobi, Ingrid Westerfors, Coompanion, Erik Windt Wallenberg, Egnahemsbolaget, Vio Szabo, Familjebostäder Göteborg. Övriga medlemmar i arbetsgruppen som dock ej är med på denna bild: Kajsa Crona, Sweco / Chalmers, John Helmfridsson, Wingårdhs, Sami Thuresson, Göteborgs stad, Haben Teike, RISE.

Det bubblar och spirar av initiativ runt om i Sverige. Landet som en gång inspirerade hela Europa med sina innovativa och radikala kollektivhusidéer och med bostadslösningar som gjorde en hög boendestandard till någonting nåbart för alla invånare, vi kan fortfarande.

Den bostadspolitiska debatten i Sverige präglas idag ofta av larm och problembeskrivningar. Man kan lätt få intrycket att allt vi har i byggsektorn är problem: bostadsbrist, skenande byggkostnader, byggfusk, bostadsbubblor, gentrifiering, renovräkningar, strypta bostadskrediter och en oförmåga att ställa om till hållbarhet.

Men ser man sig omkring en liten bit utanför debattsidorna så är de goda exemplen många. Allt är inte alls nattsvart. Tvärtom. Där ute finns nyproducerade bostadshus som förenar en god projektekonomi och rimliga boendekostnader med en hög boendekvalitet. Där finns hyresbostäder i lantlig skala byggda runt vackra vinterträdgårdar. Där finns färgglada kvarter uppförda av kompisgäng. Där finns nya former av bogemenskaper för funktionshindrade. Där finns föreningsdrivna husfabriker som bygger egna hem tillsammans med nya svenskar. Där finns byar som uppför nya bostäder till traktens äldre genom aktier på bygden. Och andra byar som startar flyttkedjor och frigör bostadshus till inflyttande familjer genom byggkvällar på förskolan. Passivhusrenoveringar som genomförs utan en krona i hyreshöjning. Nya trähus på höjden finansierade genom insamlingar. Med mera.

Det har slagit oss att många av de goda exemplen har en gemensam nämnare: de ger människor chansen. Chansen att vara med och planera, finansiera, beställa, bygga, förvalta. Chansen att delta, bestämma och arbeta. Inte bara köa eller köpa. Det finns fler alternativ.

Ser vi ett nytt svenskt socialt byggande växa fram idag? Det är vad vi tycker oss se. Och därför har vi utvecklat den här konferensen. För om det är på det viset så måste det nya sociala byggandet både belysas och diskuteras! Finns det en ännu relativt outnyttjad energikälla här, då behöver vi nog se till att bli bättre på att använda den för att ladda byggandet med det sociala kapitalets energi.

Bostäder och byggande är inte vilket samhällsområde som helst. Det handlar både om en sektor med stor ekonomisk betydelse och stor miljöpåverkan och något som griper in väldigt direkt i våra liv. Bostaden sätter upp ramarna för hur vi kan leva och leva ut våra drömmar. Tillsammans eller ensamma.

Bostaden är i högsta grad en social angelägenhet och en social fråga. Det är byggandet med.

Därför, bland annat, ordnar vi konferensen socialt byggande och modernt självbyggeri 2019.

Vi i arbetsgruppen har på uppdrag av konferensens arrangörer och värdar försökt mata programmet fullt med så mycket som möjligt av de positiva exemplen, innovationerna, de nya idéerna. Samtidigt försöker vi hinna med att problematisera både utmaningarna och hindren. Det är inte helt lätt att inrymma allt på två konferensdagar, så ladda upp med energi, för det blir två intensiva dagar. Men garanterat spännande.

Vi ses i det nya sociala byggandet!

Hälsningar från arbetsgruppen för Socialt Byggande och modernt självbyggeri 2019

Norrländskt tillsammansbygge fyller 50 år

, , , , ,

Hej Anders Nyquist! Du är aktuell med en ny bok om den kretsloppsanpassade ekobyn ”Rumpan” utanför Sundsvall, som nu fyller 50 år. Vad är det för ställe?
– Det är en ekoby i en gammal jordbruksbygd vid Björköfjärden i östra Njurunda. Vår sociala vision och hela områdets gestaltning har inspirerats av livet i de gamla fiskelägena efter Norrlandskusten. Byn präglas starkt av närheten till havet, skogen och jorden. Innan perspektiv som kretsloppsanpassat byggande kom på kartan så växte begreppet EcoCycleDesign fram här, som ett planeringsverktyg jag därefter har arbetat med konsekvent i hela mitt liv.

Hur började det?
– Ekobyn föddes ur två familjers önskan om att leva i balans med naturen. Vi skrev ner vår idé ganska kortfattat och den beskrivningen blev sedan grunden till det slutliga programmet och hela byns planering.

Vad har självbyggeri inneburit i ert fall och varför har det varit viktigt för er?
– Ekobyn är byggd av 25 familjer, de flesta amatörer. Några har engagerat professionella hantverkare för hela eller delar av husen. Enkla och lättförståeliga ritningar och beskrivningar, som kan läsas av alla. Erfarenhetsutbyte inom byn. Självbyggeri minskar investeringskostnaderna och det var en förutsättning för många familjer att genomföra sina byggnader. Rumpans ekoby är ett exempel på vad som går att åstadkomma med tydliga visioner och när man samarbetar och lär av varandra. Det är självbyggeri när det är som bäst: ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Du är ju en inspiratör med många idéer om hur vi kan demokratisera byggandet och bryta igenom låsningar som sätter käppar i hjulen för breddat byggande för fler. Vad är enligt dig de viktigaste åtgärderna för att fler ska kunna vara delaktiga i byggande och planering av bostäder?
– Att leva som man lär för att vara trovärdig som rådgivare. Kunskapsåterföring från genomförda projekt. Ett tydligt program som beskriver den sociala visionen (livet i byn), den ekologiskt/tekniska visionen (bästa tillgängliga teknik) och den ekonomiska visionen (hur kan man sänka års- och livscykelkostnaderna). Utbildning, utbildning, utbildning av alla inblandade i processen så att alla talar samma språk. En entusiastisk och beslutskompetent beställare. En kunnig projektledare som följer bygget från idé till förverkligande. Projektledningens kompetens från idé till förverkligande är A och O för att lyckas. Inga kompromisser. Arkitekter, planerare och tekniska konsulter med helhetssyn. Politiker med visioner. Tjänstemän som ”tjänar” sina medborgare. Mark är ingen bristvara i Sverige. Använd de kunskaper och erfarenheter vi har!

Vad hoppas du uppnå med boken?
Jag har skrivit boken om Rumpan som en hjälp på vägen till alla som vill genomföra något liknande. Våra kunskaper och erfarenheter, positiva som negativa, är en öppen resurs för de som vill ta del av dem. Boken är samtidigt en hyllning till alla bybor i Rumpans by och en dokumentation av många trevliga stunder tillsammans men också en dokumentation av femtio års enskilt och gemensamt hårt arbete – kittet som gör att byn lever.

Anders Nyquists nya bok ”Rumpans ekoby – från vision till förverkligande” kommer att finnas till försäljning under konferensen 19-20 september.

Anders Nyquist har sedan 1962 arbetat som arkitekt, samhällsplanerare, föreläsare, rektor, entreprenör och egen företagare, ständigt med inriktning mot miljö- och kretsloppsanpassade projekt, både i Sverige och utomlands. Han deltar som inspiratör vid seminariet om Modernt tillsammansbyggande på torsdagen den 19 september.