Det okända ekosystemet som är nyckeln till att lyckas med finansieringen av byggemenskaper

, , , , , ,

Det finns många eldsjälar i vårt land, som är engagerade i föreningar, kooperativ, byggemenskaper. Kunniga människor, människor med vilja, människor som ser möjligheter till förändring, människor som ser samhällets utmaningar.

När dessa människor organiserar sig i föreningar, kooperativ, byggemenskaper, så skapas en extra kraft, genom att man tillsammans verkar mot ett gemensamt mål. Att se kraften en grupp kan ge, hur det kan förändra, skapa, då blir man glad. Och imponerad. Och det skapar tillförsikt inför framtiden.

Jag blir särskilt glad när jag möter människor som driver byggemenskaper. Jag förstår att det är en särskild utmaning i det. Dels är det långa processer, dels är det komplicerade processer (bygglov, investeringar i mark, upphandling av byggare osv. )

I ett Vinnovaprojekt fick vi på Mikrofonden, möjlighet att se all denna kraft och få kunskap från dessa grupper. Vi försökte i vår tur bidra med vår kunskap kring finansiering och kapitalanskaffning. Vilket är en del av byggemenskapernas utmaningar.

Mikrofonden har gjort över 200 sociala investeringar runt om i landet, främst genom att ställa ut garantier till banker, när dessa lånar ut till kooperativ. Bla har vi investerat i Egnahemsfabriken, Vägen Ut! Kooperativen mfl. Kolla gärna in vår hemsida www.mikrofonden.se!

En av de erfarenheter vi kan göra är att kapitalanskaffning kan vara möjligt, men att det inte är enkelt. Jag tror att grupper behöver få chansen att se att det finns många olika verktyg till finansering. Det är inte bara eget kapital, egna insatser, det kan vara lån, garantier, externt kapital, folkfinansiering, andra lösningar, både egna, privata, samt offentliga lösningar.

Det jag också tycker mig se i olika initiativ är att finansieringsfrågan kommer sent i processen. Det beror självklart på att det inte är en förhandling med en bank som är det första man tänker på när man vill engagera sig tillsammans. Och framförallt så blir det lätt att man bara tror att det finns en lösning; banken, den stora externa finansiären, osv. Och lyckas man inte där, så är det lätt att börja misstro.

Men lösningen handlar om att istället finna en bredd av källor till finansiering, för att nå i mål. Vi i Mikrofonden har haft förmånen att få vara med i ett projekt finansierat av EU kommissionen. Där fann jag en skrift som gjorde mig särskilt glad: A recipe book for social financing, finansierad av EU-kommissionen. Den här skriften har blivit lite som en bibel för mig som är intresserad av sociala investeringar, finansiering. Kolla gärna in den. Läs den i lugn o ro. Den visar på alla möjligheter som finns kring finansiering, den ger inspiration, och självförtroende.

Om du vill prata finansiering för sociala företag, kooperativ, byggemenskaper, föreningar, så hör gärna av dig till mig, så bjuder jag på en kopp kaffe, eller digital fika. Bara maila jan.svensson@coompanion.se, så lovar jag återkoppla till dig.

Ha det gött !

Jan Svensson
Ordförande Mikrofonden Sverige

 

Under konferensen Socialt Byggande 18-19 november, kommer förutsättningarna för finansiering av socialt byggande och boende att diskuteras i seminarie F3: Finansiering och byggekonomi för socialt byggande

Sju frågor till Erik Berg, sammankallande i programgruppen

, , , ,

Erik Berg är arkitekt, projektledare och byggpedagog, samt sammankallande i programgruppen för Socialt Byggande 2021. Vi ställde sju frågor om vad som kan förväntas i årets program.

 

Hej, hur känns det, blir det ett bra program i år?

– Jo, det tycker jag verkligen! Programgruppen har arbetat hårt på att få till en blandning av innehåll som speglar hela bredden av olika sociala bygg- och boendeformer. Vi har velat att det ska vara både inspirerande och utmanande. Och nu känns det som att vi har lyckats väldigt bra.

 

Vad är fokus i programmet?

Vi har tre övergripande teman som täcker in dels potentialen i det kooperativa byggandet och boendet, dels de sociala utmaningarna – fokus på integration och inkludering och dels den ekologiska utmaningen – omställningen. Runt de tre temana har vi sedan arbetat fram fördjupande seminarier med olika inriktningar.

 

Vad är du mest nöjd med?

Personligen är jag särskilt glad över att vi har flera handlingskraftigta doers i programmet, som Steen Möller, Louis Schulz, Regina Westas Stedt och Gunnar Casserstedt, som allihop bryter ny mark inom sina områden. Och så är jag nöjd över att praktikerna delar scenen med forskare som Kajsa Crona, Pernilla Hagbert och Paul Fuehrer och med  beslutsfattare som Karolina Skog och Helena Bjarnegård. Det finns en stor handlingsförmåga samlad på den här konferensen som sträcker sig ”från marknivå till policynivå”. Det behövs för att komma framåt!

 

Vad har varit svårast?

Det svåra är hela tiden att begränsa sig! Det finns så många som gör bra grejer som man vill ha med och få visa upp i ett sånt här sammanhang. Men allt får inte plats, det går tyvärr inte. En synpunkt vi fick efter förra årets konferens var också att många önskade sig mer möjlighet till möten och interaktion med andra deltagare. Det har vi tillgodosett i år och det blir ju extra viktigt nu när spontana möten av det här slaget som kan ske på en konferens har varit så svåra att få till under lång tid under pandemin.

 

Vad ser du särskilt fram emot?

Personligen, eftersom jag är engagerad i de frågorna, ser jag särskilt fram emot diskussionen mellan självbyggare och sociala husfabriker som ska ske under ett av fredagens seminarier. Finns det förutsättningar för en ny egnahemsrörelse genom ett organiserat självbyggeri? Vad händer på den fronten? Det ska vi prata om då. Sen ser jag faktiskt även mycket fram emot att få uppleva hela sammanhanget på Garveriet i Floda, det är en fin och närmast perfekt miljö för en konferens med vårt anslag.

 

Blir det något nytt inslag i år?

Vi har satsat på mer kultur. Det blir ett open space och så arrangerar vi ett rådgivningstorg där proffs håller öppen rådgivning. Dit kan man gå om man är politiker, tjänsteman, en byggemenskap eller folkrörelseaktiv och behöver hjälp att komma framåt i en process eller frågeställning.

 

Vad har du att säga om programgruppen?

Åh, de är riktiga stjärnor hela gänget! Vi har haft en så bra programgrupp i år. Kunde inte önska mer av livet.

 

Programgruppen för Socialt Byggande 2021 består av:

  • Karin Johansson, företagare, redaktör, skribent och projektlots inriktning hållbart byggande
  • Kerstin Kärnekull, arkitekt, redaktör, konstnär, fd forskare och utvecklingschef SABO
  • Hedda Arlid, arkitekt, skribent, inriktning hållbarhet
  • Thomas Norrby, forskare och lärare SLU, samverkansansvarig landsbygdsutveckling vid Institutionen för stad och land, SLU
  • John Helmfridsson, arkitekt inriktning hållbarhet, ordförande Föreningen för byggemenskaper,
  • Tinna Harling, arkitekt, projektledare Egnahemsfabriken, styrelseledamot föreningen för Cultural Planning i Sverige mfl
  • Ingrid Westerfors, projektledare Coompanion Göteborgsregionen, rådgivare, styrelseledamot JAK mfl
  • Erik Berg, arkitekt, projektledare, byggpedagog, permakulturdesigner.

Tack för konferensen 2019!

, ,

Ett STORT TACK till alla deltagare för de här dagarna!

Bilden här nedan fotades i trapporna upp från Chalmersplatsen. Fredagen den 20 september och vi har lunchpaus under konferensen Socialt byggande 2019. Då arrangeras en spontan manifestation med anledning av FN:s klimatmöte i New York. Bilden sammanfattar ganska väl den känsla som kom att prägla mötet: öppenhet, intresse, och ett genuint och brett engagemang som tar sin utgångspunkt i byggande och boende och därifrån grenar sig ut mot de andra samhällsområden som kopplar till detta; kulturell och social hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet, miljö och klimat.

Socialt Byggande 2019 Fridays for Future
Låt oss erkänna. Hela den här konferensen var ett stort experiment. Ett experiment som föddes som en tanke i ett samtal på ett möte organiserat av Mistra Urban Futures i Göteborg, hösten 2018. Ett experiment som handlade om att försöka bygga en öppen bro mellan angränsande fenomen.

För det rör sig i vår tid. Många idéer är i luften om hur vi vill bygga och bo, men grejen är den att vi så ofta tenderar att behandla byggemenskaper, bogemenskaper, kvartersutveckling, kooperativa upplåtelse och ägarformer, självbyggeri och tillsammansbyggande, delaktighet i planering och byggande, omställning och bygdeutveckling, som separata frågor istället för att urskilja att de faktiskt kopplar till varandra på fundamentala vis.

Den gemensamma nämnaren, som arbetsgruppen skrev i en hälsning innan konferensen, är att det handlar om att ge människor chansen. Chansen att vara med och planera, finansiera, beställa, bygga, förvalta. Chansen att delta, bestämma och arbeta. Inte bara köa eller köpa.

Det kräver strukturer, utvecklade system, förändrade synsätt och kulturer, och samarbete mellan aktörer i olika sektorer och på olika nivåer.

Nu har vi inlett samtalet om detta. Och vi går vidare. Exakt hur, var och när får vi se framöver.

Men till att börja med, som sig bör, på många olika håll, där vi står i våra olika organisationer, roller och lokalsamhällen. Inspirerade av de många levande exemplen från Tübingen, Hamburg, Gerlesborg, Trosa, Röstånga, Uddebo, Tjörn, Göteborg, Sollefteå, Linköping, Trondheim, Rumpan, Viskafors, Knivsta, Stavsjö, Uppsala, Bergsjön, Västerås, Laholm, Borås med flera platser som visade upp och diskuterades under konferensen. Vi vet att ett byggande där människors behov och förmåga står i centrum, är inom räckhåll.

Vad som händer med denna hemsidan är inte klart ännu. Men vi kommer under hösten – så snart vi har redigerat materialet – publicera dokumentation och filmat material. Föreläsares presentationer kommer att delas till alla deltagare inom någon vecka.

Fortsätt gärna använda hashtaggen #socialtbyggande så håller vi kontakten mellan initiativen den vägen.

Ett stort tack från oss i styrgruppen och arbetsgruppen till alla deltagare som gjorde detta till något vi kommer bära med oss länge. Och ett lika stort tack till initiativtagare, värdar och finansiärer som gjorde detta möjligt, alla som arbetat bakom kulisserna för att mötet skulle gå att genomföra!

Byggsolidaritet i Malmö, sten för sten

, , ,

Bygglove, Kontrapunkt, Malmö

Bygglov har du hört talas om, men vad är Bygglove? En felstavning eller ett annorlunda sätt att bygga på? Vad är det isåfall de bygger? Och varför vill de ha tegelstenar? Vi ställde några frågor till Sofie och Rukiya från Bygglove, som deltar på konferensen under seminariepass 2 och torsdagseftermiddagens panelsamtal.

Vad är Kontrapunkt?

Sofie: Kontrapunkt är en kollektiv och kreativ kraft för rättvisa, solidaritet och gräsrotsdemokrati. Men det är också en fysisk plats med en matbank, mötesplatser, och kreativa verkstäder. En plats som vi kan omvandla för att möta de behov vi ser i samhället.

Vad innebär en kampanj Bygglove?

Rukiya: Kampanjen Bygglove är verktyget för att återuppbygga Kontrapunkt som Malmös kreativa och solidariska hjärta! Den är ett unikt samarbete mellan byggbranschen, civilsamhället och gräsrotsrörelserna.

Hur började Bygglove?

Sofie: Vi behövde lämna våra gamla lokaler på grund av bygglovsteknikaliteter. Så när vi flyttade in i nya lokaler ville vi göra allt rätt från början. Vi hade mångårig erfarenhet av att bygga, men inte av att leda en effektiv bygglovsprocess. Vi blev tipsade om att det fanns en Malmöaktivist, en svart muslimsk kvinna som gett sig in i byggbranchen genom att starta Sveriges första afrosvenska byggföretag. Från första stunden vi träffade Rukiya visste vi att om det var någon som skulle kunna göra det omöjliga möjligt tillsammans med oss, så var det hon!

Vad var det som fick dig att vara med?

Rukiya: Jag gav mig in i byggbranschen utifrån visionen om att en mer jämlik och rättvis bransch är möjlig. När jag fick frågan om att vara med och projektleda återuppbyggandet av Kontrapunkt kände jag direkt att nu får jag äntligen chansen att kombinera mina två stora passioner i livet: min aktivism och mitt entreprenörskap. Att vara med och bygga upp något som är så viktigt för vår stad känns helt ovärderligt.

På vilka sätt behövde ni tänka nytt?

Rukiya: På grund av omfattningen och den stora ekonomiska utmaningen Kontrapunkt stod inför vad gäller återuppbyggandet förstod jag snabbt att vi behövde tänka nytt och göra något som aldrig tidigare gjorts. Utifrån tidigare erfarenheter av att ha arbetat med socialt entreprenörskap och CSR, tog jag tillsammans med Kontrapunkt fram en strategi i hur vi ska ta oss an denna gigantiska utmaning.

Vad är de största utmaningarna nu?

Sofie: Nu är vi bara några dagar från det första tekniska samrådet och förmodad byggstart för vårt matsvinnskök. Men trots att många stöttar oss, och vi tack vare vår solidariska växlingskurs bygger med väldigt lite pengar, är det svårt att få in de 1,5 miljoner som krävs för att bygget ska kunna sätta igång i början av oktober och vara avslutat till årsskiftet.

Besök www.bygglove.nu för att läsa mer om vad projektet behöver

 

Växla din solidaritet

Vi ses i det nya sociala byggandet!

, , , , , , , , , ,

En hälsning från arbetsgruppen för Socialt Byggande 2019.

Delar av arbetsgruppen för Socialt Byggande 2019

Delar av den arbetsgrupp som förbereder konferensen Socialt byggande och modernt självbyggeri 2019. På bild från vänster: Pernilla Warberg, moderator, Tinna Harling, Egnahemsfabriken Erik Berg, Egnahemsfabriken och Inobi, Louise Ekeroth Simons, Inobi, Ingrid Westerfors, Coompanion, Erik Windt Wallenberg, Egnahemsbolaget, Vio Szabo, Familjebostäder Göteborg. Övriga medlemmar i arbetsgruppen som dock ej är med på denna bild: Kajsa Crona, Sweco / Chalmers, John Helmfridsson, Wingårdhs, Sami Thuresson, Göteborgs stad, Haben Teike, RISE.

Det bubblar och spirar av initiativ runt om i Sverige. Landet som en gång inspirerade hela Europa med sina innovativa och radikala kollektivhusidéer och med bostadslösningar som gjorde en hög boendestandard till någonting nåbart för alla invånare, vi kan fortfarande.

Den bostadspolitiska debatten i Sverige präglas idag ofta av larm och problembeskrivningar. Man kan lätt få intrycket att allt vi har i byggsektorn är problem: bostadsbrist, skenande byggkostnader, byggfusk, bostadsbubblor, gentrifiering, renovräkningar, strypta bostadskrediter och en oförmåga att ställa om till hållbarhet.

Men ser man sig omkring en liten bit utanför debattsidorna så är de goda exemplen många. Allt är inte alls nattsvart. Tvärtom. Där ute finns nyproducerade bostadshus som förenar en god projektekonomi och rimliga boendekostnader med en hög boendekvalitet. Där finns hyresbostäder i lantlig skala byggda runt vackra vinterträdgårdar. Där finns färgglada kvarter uppförda av kompisgäng. Där finns nya former av bogemenskaper för funktionshindrade. Där finns föreningsdrivna husfabriker som bygger egna hem tillsammans med nya svenskar. Där finns byar som uppför nya bostäder till traktens äldre genom aktier på bygden. Och andra byar som startar flyttkedjor och frigör bostadshus till inflyttande familjer genom byggkvällar på förskolan. Passivhusrenoveringar som genomförs utan en krona i hyreshöjning. Nya trähus på höjden finansierade genom insamlingar. Med mera.

Det har slagit oss att många av de goda exemplen har en gemensam nämnare: de ger människor chansen. Chansen att vara med och planera, finansiera, beställa, bygga, förvalta. Chansen att delta, bestämma och arbeta. Inte bara köa eller köpa. Det finns fler alternativ.

Ser vi ett nytt svenskt socialt byggande växa fram idag? Det är vad vi tycker oss se. Och därför har vi utvecklat den här konferensen. För om det är på det viset så måste det nya sociala byggandet både belysas och diskuteras! Finns det en ännu relativt outnyttjad energikälla här, då behöver vi nog se till att bli bättre på att använda den för att ladda byggandet med det sociala kapitalets energi.

Bostäder och byggande är inte vilket samhällsområde som helst. Det handlar både om en sektor med stor ekonomisk betydelse och stor miljöpåverkan och något som griper in väldigt direkt i våra liv. Bostaden sätter upp ramarna för hur vi kan leva och leva ut våra drömmar. Tillsammans eller ensamma.

Bostaden är i högsta grad en social angelägenhet och en social fråga. Det är byggandet med.

Därför, bland annat, ordnar vi konferensen socialt byggande och modernt självbyggeri 2019.

Vi i arbetsgruppen har på uppdrag av konferensens arrangörer och värdar försökt mata programmet fullt med så mycket som möjligt av de positiva exemplen, innovationerna, de nya idéerna. Samtidigt försöker vi hinna med att problematisera både utmaningarna och hindren. Det är inte helt lätt att inrymma allt på två konferensdagar, så ladda upp med energi, för det blir två intensiva dagar. Men garanterat spännande.

Vi ses i det nya sociala byggandet!

Hälsningar från arbetsgruppen för Socialt Byggande och modernt självbyggeri 2019

Möt en deltagare: Liv!

, , , , , ,

Den 19-20 september anordnas den första svenska konferensen på temat socialt byggande och modernt självbyggeri. En av deltagarna är Liv Sonntag.

 

I vilken roll kommer du delta på konferensen?

Min bakgrund är att jag är landskapsarkitekt, men i första hand kommer jag att delta som fastighetsägare och boende i Uddebo, där jag tillsammans med min sambo driver Väveriet. Det rymmer 5000 kvm verksamhetslokaler, lagerlokaler, kontor och en samlingslokal. Byggnation av en småhusby har just påbörjats på vår mark och det har varit en spännande process att vara del av. Nu har vi ett fortsatt intresse att jobba vidare med andra typer av byggemenskaper

 

Vad intresserar dig med konferensen?

Framförallt intresseras jag som fastighetsägare till en stor fastighet på landsbygden, men även som landskapsarkitekt är det intressant att vara med och orientera mig i fältet. Sen tycker jag också att programmet är intressant tack vare sin bredd, att det både innehåller exempel som Raumlabor, hur man jobbar nytänkande internationellt sett, och hur kan man tänka i Sverige. Det är en spännande mix av samhällsutveckling och tydliga exempel på hur man har gjort i Sverige och resten av världen.

 

Vilket seminariespår har du valt?

Dag 1 kommer jag delta på seminariespår 1 om att beställa och finansiera hus tillsammans. Dag 2 kommer jag att delta i seminariet om små hus och om de kan öppna vägar på bostadsmarknaden. Jag ser fram emot att höra mer om Tübingen och exemplet Egnahemsfabriken, men även riksarkitekt Helena Bjarnegård.

 

Vad hoppas du ta med dig?

Jag hoppas jag får med mig en bredare bild av socialt byggande och modernt självbyggeri, och mer konkreta bilder av vad det kan innebära.

Bakom arrangemanget står en ovanlig och bred konstellation av offentliga, privata och ideella aktörer engagerade i bostadsfrågor, folkrörelser samt akademi:Boverket, RISE, Mistra Urban Futures, Bergsjön 2021, Egnahemsbolaget, Familjebostäder, Centrum för boendets arkitektur, Göteborgs stad, Coompanion,Föreningen för byggemenskaper, Inobi, Sweco, Wingårdhs, VGR, BRG och Egnahemsfabriken.

Hela programmet här: socialtbyggande.se/konferens/program/

Anmälan här: socialtbyggande.se/konferens/anmalan/

 

Socialt byggande skapar nya bostäder på landsbygden – men samhället behöver också bjuda till

, , , , , ,

240 av Sveriges 290 kommuner rapporterar 2019 att de har bostadsbrist, och detta är ett problem även för våra landsbygder. Enligt uppskattningar från Hela Sverige ska leva saknas det minst 50 000 nya bostäder på den svenska landsbygden.

I den här artikeln argumenterar Therese Bengard och Peter Eklund från Hela Sverige ska leva för att det behövs fler boendeformer på landsbygden och lyfter fram socialt byggande som en möjlig strategi.

Akut behov av bostäder

Det är oftast centralorternas bostadsbrist som lyfts fram i statistiken. 2018 hade enligt Boverket knappt 200 av landets kommuner brist på bostäder på landsbygden men i princip alla hade brist i centralorten. Men statistiken bygger på kommunernas egna siffror och det är inte alltid som landsbygdens behov ses som relevant. Ett exempel på hur den urbana normen står i vägen för viktig utveckling på mindre orter hittade Hela Sverige ska leva Sörmland när de gjorde en inventering av bostäderna i länet 2016.

Sju av nio kommuner menade att det inte fanns något behov av fler bostäder på landsbygderna, men vi upptäckte ett akut behov av sammanlagt 2 000 bostäder i 40 av 60 små orter i Sörmland.

Inte endast villor på landsbygden

Ett skäl till denna underrapportering är den segdragna föreställningen om att alla på landsbygden vill bo i småhus eller villor, och om ingen bygger på den planlagda marken så anses det inte finnas ett behov. Denna uppfattning visar sig även i praktisk policy.

När Boverket lämnade över sin slutrapport om finansiering av ny- och ombyggnad av bostäder på landsbygden till regeringen i mars 2019 handlade förslagen enbart om egnahem. Men många äldre vill inte bo i hus utan i hyreslägenheter, och samma sak gäller för unga och nyanlända som får sin kanske första egna bostad.

Kraftig skattesänkning i storstäderna

Det hjälper inte heller att det är svårt för kommunerna själva att bygga på landsbygden. Även kommunala bostadsbolag kan tvingas skriva ner värdet på färdigbyggda bostäder och riskerar därmed att gå med förlust, då marknadsvärdet ofta är lägre på landsbygden än i tätorten.

Den urbana normen slog igenom hårt när fastighetsskatten gjordes om 2008. Medan storstadsområdena snabbt nådde det lågt satta skattetaket, ökade fastighetsskatten allra mest i Kiruna kommun 2018. Rent generellt sänktes skatterna kraftigt för storstäderna och höjdes för landsbygderna.

Socialt byggande en del av lösningen

När kommunerna abdikerar från sitt ansvar att bygga lägenheter för alla, när allmännyttan lämnar de små orterna och när finansieringsmodellerna fokuserar på marknadslösningar, så är det i stället ideella föreningar och ekonomiska sammanslutningar som kommer på nya lösningar.

Lokalt ägda bygdebolag utan vinstintresse, byggemenskaper och kooperativ växer fram på många landsbygder i Sverige och bygger hyreslägenheter, trygghetsboenden och boenden som grundar sig på gemensamt intresse.

Det är glädjande med så många nytänkande sätt att bygga på. Men att lämna de ideella krafterna åt sig själva kommer inte att lösa bostadssituationen.

Lagnöbo

Bogemenskapen Lagnöbo i Sörmland är ett flerbostadshus på landsbyden och ett av exemplen på vad som görs runt om i landet med sociala byggmetoder för att skapa nya bostäder.

Vi föreslår därför:

  • Att det införs en långsiktig finansieringsmodell för byggande på landsbygder och små orter i alla kommuner med upp till 100 000 invånare där staten garanterar 85 procent av lånet.
  • En tydligare subvention av hyresbostäder, lika för alla oberoende var i landet det byggs.
  • Att möjligheterna för byggemenskaper och bygdebolag att planera, projektera, bygga och förvalta sina bostäder underlättas.
  • Att stöd ges till alla former av bostäder på landsbygden, inte bara egnahem.
  • Att fastighetsskatten reformeras så att den blir rimlig i hela Sverige och inte enbart höjs för landsbygden.

Om hela Sverige ska leva måste det gå att bo i hela Sverige – det är dags att våra beslutsfattare ser möjligheterna med och behoven av fler bostäder på landsbygden.

Terese Bengard
Verksamhetschef, riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Peter Eklund
Styrelseledamot, riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Norrländskt tillsammansbygge fyller 50 år

, , , , ,

Hej Anders Nyquist! Du är aktuell med en ny bok om den kretsloppsanpassade ekobyn ”Rumpan” utanför Sundsvall, som nu fyller 50 år. Vad är det för ställe?
– Det är en ekoby i en gammal jordbruksbygd vid Björköfjärden i östra Njurunda. Vår sociala vision och hela områdets gestaltning har inspirerats av livet i de gamla fiskelägena efter Norrlandskusten. Byn präglas starkt av närheten till havet, skogen och jorden. Innan perspektiv som kretsloppsanpassat byggande kom på kartan så växte begreppet EcoCycleDesign fram här, som ett planeringsverktyg jag därefter har arbetat med konsekvent i hela mitt liv.

Hur började det?
– Ekobyn föddes ur två familjers önskan om att leva i balans med naturen. Vi skrev ner vår idé ganska kortfattat och den beskrivningen blev sedan grunden till det slutliga programmet och hela byns planering.

Vad har självbyggeri inneburit i ert fall och varför har det varit viktigt för er?
– Ekobyn är byggd av 25 familjer, de flesta amatörer. Några har engagerat professionella hantverkare för hela eller delar av husen. Enkla och lättförståeliga ritningar och beskrivningar, som kan läsas av alla. Erfarenhetsutbyte inom byn. Självbyggeri minskar investeringskostnaderna och det var en förutsättning för många familjer att genomföra sina byggnader. Rumpans ekoby är ett exempel på vad som går att åstadkomma med tydliga visioner och när man samarbetar och lär av varandra. Det är självbyggeri när det är som bäst: ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Du är ju en inspiratör med många idéer om hur vi kan demokratisera byggandet och bryta igenom låsningar som sätter käppar i hjulen för breddat byggande för fler. Vad är enligt dig de viktigaste åtgärderna för att fler ska kunna vara delaktiga i byggande och planering av bostäder?
– Att leva som man lär för att vara trovärdig som rådgivare. Kunskapsåterföring från genomförda projekt. Ett tydligt program som beskriver den sociala visionen (livet i byn), den ekologiskt/tekniska visionen (bästa tillgängliga teknik) och den ekonomiska visionen (hur kan man sänka års- och livscykelkostnaderna). Utbildning, utbildning, utbildning av alla inblandade i processen så att alla talar samma språk. En entusiastisk och beslutskompetent beställare. En kunnig projektledare som följer bygget från idé till förverkligande. Projektledningens kompetens från idé till förverkligande är A och O för att lyckas. Inga kompromisser. Arkitekter, planerare och tekniska konsulter med helhetssyn. Politiker med visioner. Tjänstemän som ”tjänar” sina medborgare. Mark är ingen bristvara i Sverige. Använd de kunskaper och erfarenheter vi har!

Vad hoppas du uppnå med boken?
Jag har skrivit boken om Rumpan som en hjälp på vägen till alla som vill genomföra något liknande. Våra kunskaper och erfarenheter, positiva som negativa, är en öppen resurs för de som vill ta del av dem. Boken är samtidigt en hyllning till alla bybor i Rumpans by och en dokumentation av många trevliga stunder tillsammans men också en dokumentation av femtio års enskilt och gemensamt hårt arbete – kittet som gör att byn lever.

Anders Nyquists nya bok ”Rumpans ekoby – från vision till förverkligande” kommer att finnas till försäljning under konferensen 19-20 september.

Anders Nyquist har sedan 1962 arbetat som arkitekt, samhällsplanerare, föreläsare, rektor, entreprenör och egen företagare, ständigt med inriktning mot miljö- och kretsloppsanpassade projekt, både i Sverige och utomlands. Han deltar som inspiratör vid seminariet om Modernt tillsammansbyggande på torsdagen den 19 september.