Varför behövs Socialt Byggande?

Under ett antal år har flera aktörer i Göteborgsregionen, oberoende av varandra, tagit initiativ till att pröva vägarna framåt för ett professionellt organiserat modernt självbyggeri som ett sätt att skapa fler olika typer av bostäder för fler grupper.

I januari 2018 bjöd Mistra Urban Futures in till ett möte för att utbyta erfarenheter och undersöka möjligheterna att väva samman några av dessa olika initiativ och projekt till ett samarbete.

Ett av de projekt som deltog vid mötet var Familjebostäders utveckling av Gärdsås inom ramen för Bergsjön 2021. Projektet eftersträvar att ge boende möjligheten att själva vara aktiva i renoveringsarbetet och i nyproduktion.

Ett annat projekt som representerades vid samma möte var Egnahemsfabriken på Tjörn, ett innovationsprojekt i civilsamhället med stöd från Vinnova, som organiserar och handleder själv- och tillsammansbyggen av småhus för grupper som har svårt att få tag i bostäder via marknaden.

Mötet konstaterade att de två projekten hade sinsemellan olika förutsättningar, men att båda stod inför att försöka ta sig runt en del strukturella och praktiska hinder och utmaningar. Det konstaterades att det finns behov av att jobba för förändringar på en strukturell nivå, men även att kunskapsbilda och få igång ett erfarenhetsutbyte mellan de olika initativen.

Och samma behov som finns regionalt och lokalt finns även på nationell nivå. Boverket initierade en analys av förutsättningarna för modernt självbyggeri sedan den stora asylinvandringen hösten 2015 satte blixtbelysning på hinder och låsningar runt den småskaliga bostadsförsörjningen. Varför, frågade sig arkitekten Anders Nyqvist i en artikel i GP, kan inte nya svenskar som behöver både jobb, erfarenhet och bostad på samma gång, få möjligheten att arbeta med att bygga sina egna hus – under professionell handledning? Ja, varför inte? Hinder är till för att lösa.

Ett professionellt organiserat självbyggeri är ingen ny idé. Som en del av allmännyttan i Göteborg finns Egnahemsbolaget, grundat 1933 och med sitt ursprung i den tidens egnahemsrörelse. Under -30 och -40 talet stod Egnahemsbolaget bakom byggandet av flera hundra egnahem som uppfördes av de boende. Egnahemsbolaget befinner sig, med hela sin historiska förankring, i en process där de utreder hur de som kommunal bostadsutvecklare kan bli en del i den moderna självbyggerirörelsen.

Ur dessa sammanflöden föddes idén om en konferens med fokus på modernt självbyggeri, en möjlighet att få till en arena och mötesplats för att föra över erfarenheter och inspiration och att initiera diskussionen om strukturförändringar.

Men självbyggeriet är även en del i ett större mönster av socialt drivna processer i byggande och boende. Fenomen som inkluderar byggemenskaper, bogemenskaper, lokala bygdeutvecklingsgrupper, deltagardriven planering, crowdfunding med mera. I samma ögonblick som vi börjar prata om självbyggeriet blir det relevant att slå bryggor till de närliggande fenomenen och inkludera dem i samtalet i samma sammanhang.

Detta var vad som skedde vid den första upplagan av konferensen Socialt Byggande, som genomfördes på Chalmers i september 2019. Efter den första upplagan av konferensen fanns en mersmak och ett behov av en fortsättning. Därför genomförs nu konferensen för andra gången, den 18-19 november 2021.

Mer inkluderande projektformer behövs!

Det är brist på bostäder i de flesta kommuner och det behövs ett tillskott av bostäder även på orter och delmarknader där investeringsviljan är låg eller obefintlig. Samtidigt har många människor små möjligheter att efterfråga konventionellt byggda bostäder.

Vi tror att ett sätt att hantera dessa utmaningar är att bredda samverkan mellan olika aktörer och släppa fram nya, inkluderande projektformer. Självbyggeri och byggemenskaper är exempel på sådana alternativa sätt att organisera bostadsprojekt. Det är modeller som bygger på initiativ från civilsamhället, samverkan mellan lokala aktörer och ett aktivt engagemang från hushållen själva. Och som kan göra det möjligt att bygga bostäder på svagare marknader och för hushåll med begränsade inkomster.

Syftet med konferensen är att:

• Att med utgångspunkt i aktuell forskning sprida kunskap och inspiration om bygg- och boendeformer som bygger på social samverkan, inkludering, gemenskap och ett socialt ansvarstagande.
• Att synliggöra förutsättningar och hinder för att självbyggeri, byggemenskaper, bogemenskaper och liknande bygg och boendeformer ska kunna ha en reell betydelse i bostadsförsörjningen.
• Att avhandla möjlig och önskad policyutveckling och strategier för att överkomma hinder och skapa förutsättningar för ett utvecklat socialt byggande.

Målet med konferensen är …

• Att konferensdeltagarna får med sig ökad kunskap om sociala former av byggande och boende, samt inspiration att själva initiera och delta.
• Att generera värdeskapande möten och kontakter mellan sektorer, aktörer, rörelser, idéer och personer som medverkar på konferensen.
• Att fördjupa och driva på diskussionen om hur förutsättningarna för inkluderande bygg- och boendeformer kan stärkas.