Talare och gäster
Möt människorna, rörelserna, initativen
Kajsa Crona är praktiserande arkitekt, regionchef Tengbom och adj professor på Chalmers. Hon kommer att moderera passen i stora salen på årets konferens.
Kajsa menar att konferensen Idéburet och socialt byggande är en mötesplats för den rörelse i Sverige idag som på olika sätt bygger och bor i egen regi. Vi lever i en orolig tid, och människors ekonomiska förutsättningar blir mer och mer olika. När fler människor ges makten över sitt boende bygger vi även social hållbarhet. Den sociala hållbarheten är viktig för vår hälsa och välmående, men också för att klara de konsekvenser som klimatförändringarna kommer innebära. Vi har en över 100-årig tradition i Sverige att bygga och bo tillsammans. Låt oss utveckla traditionen så att fler får bo.
Finn Williams är stadsarkitekten i Malmö. Han arbetade tidigare med att främja offentlig arkitektur och stadsplanering i Storbritannien genom roller på Croydon Council och Greater London Authority, samt som medgrundare och vd för det sociala företaget Public Practice.
Han var medkurator för det brittiska paviljongen vid Venedigbiennalen för arkitektur 2016 och är visiting professor of practice vid University College Londons Institute of Innovation & Public Purpose. Tidskriften Rum utnämnde Finn till den mest inflytelserika individen inom arkitektur och design i Sverige år 2023.
År 2023 är Malmö stad officiell samarbetspartner till Köpenhamn när de firar UNESCO-titeln World Capital of Architecture. Malmö in the making är en del av Köpenhamns program och Malmös satsning under året för att utforska vad stadens rum, arkitektur och kultur betyder för Malmöborna och hur vi tillsammans kan forma stadens utveckling.
Malmö in the making består av tre delar: en serie nedslag med samtal om framtidens livsmiljöer som sprids under året, ett publikt program i september samt utlysningen Power of Places där team Layered och team KoRP valts ut för att arbeta platsspecifikt och utforskande med lokala resurser i Nyhamnen respektive Rosengård.
Claes Caldenby är arkitekt, arkitekturkritiker och arkitekturhistoriker. Han är professor emeritus vid arkitekturens teori och historia på Chalmers. Sedan 46 år är han en i redaktionen för tidskriften Arkitektur.
Claes har skrivit 95 böcker, med inriktning främst mot 1900-talets arkitekturhistoria och 950 artiklar, också i dagsaktuella frågor. Han har fördjupat sig i kollektivboende och i den svenska efterkrigstidens arkitekturhistoria och genom åren skrivit tre arkitekturguider till Göteborg. Bevakar och granskar kritiskt Göteborgs stadsutveckling och driver folkbildning i arkitekturhistoria genom Senioruniversitetet. År 2022 kom Claes ut med boken Landshövdingehus. Typiskt göteborgskt! som fått pris som ”Årets göteborgsbok”. Han intresserar sig för frågan om hur vi kan skapa en bättre byggnadskultur. Den tas upp i två pågående bokarbeten, ett om arkitekten Arvid Fuhre som kulturbärare i den ovanliga framgångstid för svensk arkitektur som första halvan av 1900-talet var och ett om ”bakgrundsarkitekterna Eriksson, Olsson, Swensson och alla de andra” som präglade Göteborgs arkitektur under mellankrigstiden, men aldrig fick någon uppmärksamhet.
Fotograf: Mikael Wallerstedt
Susanne Stenbacka är professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet. Susannes forskning har en inriktning mot lokal och regional utveckling, samt landsbygders livsvillkor med fokus på migration, genusrelationer och tillgång till välfärd.
Under de senaste tre åren har hon arbetat i projekt med inriktning mot internationell migration till svensk landsbygd; socialt hållbar bostadsförsörjning på landsbygden, polisservice i rurala miljöer samt funktionshinder med ett landsbygdsperspektiv.
Hon är aktuell som en av två redaktörer för boken Hållbar samhällsplanering för landsbygden – Service, infrastruktur och välfärd för goda livsvillkor. Arbetar även med en kunskapsöversikt om bostadsförsörjning på landsbygden.
Peter Eklund är styrelseledarmot i Hela Sverige ska leva, som tar ett helhetsgrepp kring landsbygdsfrågorna.
Peter menar att nästan allt byggande av flerbostadshus på landsbygderna nu sker i form av idéburet byggande, eftersom statens verktyg för bostadsförsörjning i hela landet inte fungerar. Fler byggemenskaper i Sverige byggs på landsbygden. Vart tog landsbygdslånen vägen, som tre statliga utredningar föreslaget? 50 000 människor på landsbygden behöver akut ny bostad!
Carl-Johan Bergström är förhandlingschef på Hyresgästföreningen. Han har jobbat med hyresförhandlingar i cirka tio år, i huvudsak i Hyresgästföreningen region västra Sverige.
Nu ansvarar han för att samordna och utveckla Hyresgästföreningens förhandlingsverksamhet och just nu fokuserar han på de årliga förhandlingarna. Men även hur återvinning kan ta större plats i renoveringar av hyreslägenheter, hur vi kan säkra att hyresgäster får det underhåll de betalar för och hur vi kan hitta vägar framåt för att hyresgäster inte ska tvingas flytta på grund av renoveringar.
Thomas Aarup Due är projektledare för Vägledningsenheten för bygg- och bogemenskaper, Social- och bostadsstyrelsen i Danmark.
I Danmark finns en lång tradition av bogemenskaper/bofællesskaber som en boendeform med gemenskap i centrum. Idag är boendeformen utbredd och finns både i landets stora och små städer samt på landsbygden – och det tillkommer hela tiden fler. Andra boendeformer, som till exempel ”tiny houses” och byggemenskaper, ökar också för närvarande.
Det kan finnas många anledningar till att starta bygg- och bogemenskaper. De kan bl.a. bidra till levande och mångsidiga städer genom en större variation i bostadsutbudet, en större arkitektonisk mångfald och en bra form för gemenskap som kan stödja ett aktivt grannskap och motverka ensamhet. Idag finns en ökande efterfrågan på gemenskapsinriktade boendeformer. Detta har skapat ett ökat behov av kunskaps- och erfarenhetsspridning inom området. För att stödja spridningen har Social- och bostadsstyrelsen inrättat en vägledningsenhet för bygg- och bogemenskaper. Vägledningsenheten kan hjälpa till med råd och vägledning samt förmedla kunskap och erfarenhet inom området till kommuner, allmännyttiga bostadsföretag, privata fastighetsägare och konsulter, medborgare med flera.
Vägledningsenheten fokuserar på kunskapsinsamling och kunskapsförmedling. Vi arbetar med de frågor som sektorn möter och vårt arbete speglar därför de ämnen som just nu är av intresse, t.ex. bogemenskaper för seniorer och på landsbygden, byggemenskaper och ”tiny houses”. Vi fokuserar på och stödjer samarbete mellan kommuner, bostadsorganisationer, privata aktörer och grupper av medborgare. Vårt arbete innefattar en långsam och metodisk utveckling, bland annat genom att förtydliga regler och lagstiftning och sprida kunskap om vad som är möjligt inom befintliga lagar och regler. Dessutom ordnar vi och deltar i evenemang med aktörer från alla möjliga håll.
Roger Höög är förbundsjurist Hyresgästföreningen. Han har stor erfarenhet av att ha jobbat som jurist för Hyresgästföreningen i Region Västra Sverige i nästan 10 år innan han började som förbundsjurist.
Roger har även andra erfarenheter från bostadsbranschen och stor insikt i frågor om boende, bostadsbyggande och bostadspolitik. Inte minst genom de styrelseuppdrag som han tidigare haft i bolag i bostadsbranschen.
Nils är arkitekt och universitetslektor i stadsbyggnad på Chalmers arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Pågående forskning och undervisning fokuserar på att utveckla teori och metod för att öka samspelet mellan lokal och regional planering samt utöka mångfalden av aktörer som medverkar i lokala utvecklingsprocesser.
Han har ett särskilt intresse är fysiska miljöer som befinner sig utanför den formella planeringens synfält. Det inkluderar sammanhang som kan ses som hybrider av stad och land och situationer och platser som inte präglas av tillväxt. Planeringsprocesserna och stadsbyggnadsprocesserna kan då behöva stöd av nya metoder och verktyg som verkar mellan och runt de lagstadgade planeringsinstrumenten. Målsättningen är att ge stöd i planering och stadsbyggnad för att hantera utmaningar som orsakas av ojämn geografisk utveckling, tilltagande polarisering och inkludera ett bredare fält av resurser och aktörer i planeringsprocessen. I det pågående projektet Bygatan arbetat Nils med att utveckla ett forskarnätverk som kan ge stöd till den idéburna byggsektorn.
Ann Edberg är VD och medgrundare på Ett Tak AB, Projektledare i Vinnovaprojektet ”Dela bostad – hem för fler” samt för delprojektet ”Vad tjänar kommunen på minskad ensamhet och delat boende i befintligt bostadsbestånd?”
Hon är civilekonom och social entreprenör som brinner för tvärsektoriell samverkan om hållbara lösningar med människorna i centrum. Hon driver och utvecklar även en digital matchningstjänst för att göra det ömsesidigt, tryggt och trivsamt att dela bostad.
För att lyfta, utbyta lärande och sprida erfarenheter om och av delande vill man stärka och utveckla den tvärsektoriella plattformen Share Future Living. Ett samarbete mellan projekten ovan och Form/Design Center att utveckla en mötesplats som är både fysisk och digital.
Christer Larsson är arkitekt SAR/MSA, KKH och grundare av AKTIEBOLAGET HELASTADEN.
Christer har en grundutbildning vid arkitektskolan i Lund och därefter påbyggnad på Kungliga Konst Högskolan. Han är ledamot i IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskaps Akademin, Honorary Academician, Academy of Urbanism, London och regeringens särskilda utredare inom Gestaltad livsmiljö, idag Sveriges nationella politik för arkitektur, form och design.
Tidigare har han arbetat som Malmös stadsbyggnadsdirektör och adj professor i arkitektur, institutionen för arkitektur o byggd mijö vid Lunds universitet. Idag är han verksam genom AKTIEBOLAGET HELASTADEN, en plattform för kunskapsdelning.
Han är även aktuell som styrgruppsordförande i Vinnovafinansierade projektet Dela bostad – Hem för fler samt ordförande i Formas programkommitté för ”Hållbar samhällsutveckling” samt ordförande i Svenska Europan.
Elin Blume är strategisk samhällsplanerare med fokus bostadsförsörjningsfrågor vid stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala kommun.
Hon är utbildad samhällsplanerare och har arbetat i den offentliga sektorn med sociala hållbarhetsfrågor i samhällsplaneringen och bostadsförsörjningsfrågor i snart 20 år. Sakfrågorna har följt med henne i yrkeslivet men utifrån olika samhällsnivåer. Hon har arbetat från den regionala statliga nivån vid Länsstyrelsen i Stockholm och vid den nationella statliga nivån genom arbete med bostadsförsörjningsfrågor i Regeringskansliet, som sakkunnig och expert i flera statliga utredningar och som utredningssekreterare i boendesegregationsutredningen. De senaste fyra åren har hon arbetat på kommunal nivå vid stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala kommun med att samordna och driva kommunens strategiska bostadsförsörjningsarbete, Bostad för alla.
Jonas Lagander, Strateg och projektutvecklare, Coompanion Östergötland (med uppdrag för Mikrofonden Sverige)
Jonas har arbetat med social ekonomi i snart 10 år, med de senaste 6 åren på Coompanion. Han har jobbat mycket med lokal utveckling och lokal ekonomi där bland annat byggemenskaper och bogemenskaper tagit upp mycket av arbetstiden. Varit med och tagit fram en finansieringsguide åt Coompanion och jobbat till och från med olika uppdrag för Mikrofonden. Han deltar nu i ESF-projektet MSSE som ägs av Mikrofonden Sverige, bland annat inom marknadsföring och handläggning.
Microfinance for Swedish Social Enterprises (MSSE) är ett projekt där man storsatsar inom Mikrofonden på att öka finansieringsgraden för sociala företag i hela landet. Vi finansierar gärna bygg och bogemenskaper som ju är sociala företag på bostadsmarknaden, som vi ser det.
Ida Sandström är arkitekt och biträdande universitetslektor i arkitektur och stadsbyggnad vid Lunds universitet där hon även forskar vid institutionen för Arkitektur och byggd miljö.
I fokus för hennes pågående forskning står flexibla och delade boendeformer, gestaltning av existentiella hållbara bostadsmiljöer, samt universell utformning och jämlika stadsmiljöer. Ida har ett intresse av tvärvetenskap och mångdisciplinärt arbete. Pågående projekt drivs i samverkan med aktörer utanför akademin och tar sig an frågor som gynnas av att tänka mindre disciplinärt och mer på lösningar som går på tvärs genom organisationer och kunskapsområden. Ett exempel är det utforskande arbetet kring existentiellt hållbara bostadsmiljöer, där en kombination av existentiella perspektiv (etik, religion och livsåskådning) och rumsliga perspektiv (gestaltning, arkitektur och stadsbyggnad) bidrar till en vidgad förståelse av hållbart boende och byggande.
Ida undervisar i arkitekturteori och stadsbyggnad. Hon driver sedan 2019 arbetet kring byggd miljö inom det tvärvetenskapliga nätverket Urban Arena vid Lunds universitet.
Inom projektet Dela Bostad – Hem för fler arbetar universitetet tillsammans med Uppsala kommun och Ramboll med att utveckla en modell för att beräkna värdet av att bättre nyttja det befintliga bostadsbeståndet. Modellen utvecklas för att kunna hantera olika typer av värden och tanken är att den ska hjälpa kommuner att synliggöra en typ av långsiktigt goda investeringar som sällan kan räknas hem på kort sikt.
Erik Stenberg är arkitekt SAR/MSA och lektor i arkitektur vid KTH Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) i Stockholm.
Han har undervisat i 25 år med en särskild inriktning på grundläggande nivå, designprocesser och bostäder. Han undervisar för närvarande i arkitekturprogrammet, deltar i europeiska och regionala forskningsinitiativ samt bedriver bostadsforskning. Under 2021-2025 leder Stenberg den svenska delen av ReCreate, ett EU Horisont 2020-finansierat forskningsprojekt som fokuserar på återbruk av prefabricerad betong som inte var tänkt för demontering. I denna del samverkar KTH med Helsingborgshem och Strängbetong. Förutom Sverige deltar även Tyskland, Nederländerna och Finland.
Viktoria Walldin är partner, antropolog och specialist inom social hållbarhet, White Arkitekter.
Viktoria har gedigen erfarenhet av metoder som fokuserar på social hållbarhet vid stadsplanering och arkitektur. Genom att samla och analysera primärdata kring människors erfarenheter, värderingar och beteende breddas kunskapen för människans beteenden och behov. Viktoria har även lång erfarenhet av att genomföra dialogkonsultationer med allmänheten, tjänstemän, olika förvaltningar och politiker. 2014 fick hon Sweden Green Building Award för positiva bidrag till hållbar stadsutveckling i Sverige.
I detta sammanhang och med teamet av deltagarna så är Vinnovaprojektet Dela bostad i fokus. Projektet undersöker hur det delade boendet kan vara en del av lösningen på bostadsproblematiken. 2022 uppgav 204 kommuner att de hade bostadsbrist men att bygga nytt kanske inte är den enda lösningen. Förutom detta jobbar Viktoria bland annat med olika dialogarbeten för att ta fram underlag för översiktsplaner i Botkyrka kommun och Nacka kommun med fokus på social hållbarhet.
Anna Sundman är arkitekt, VD Theory Into Practice, styrelseordförande Arkitekturinstitutet.
Anna Sundman har ett stort intresse för gemensam arkitektur och har myntat begreppen delningsarkitektur och delningsbostad. Anna är initiativtagare till forskningsprojektet DelA – explorativa bostadsprototyper inom delningsarkitektur, ett forskningsprojekt finansierat av Formas inom utlysningen Socialt hållbar bostadsförsörjning för alla.
Karin Kjellson är arkitekt, medgrundare Theory Into Practice och VD Arkitekturinstitutet.
Karin Kjellson är engagerad i rörelsen för byggemenskaper i Sverige och bor i den byggande bostadsrättsföreningen Villa Mälarhöjden. Theory Into Practice och Brf Villa Mälarhöjden var nominerade till Årets Stockholmsbyggnad 2023 och har prisats med Hemnet Guldhemmet Årets Nytänkare 2022 liksom BUILD Home Builder Awards – Best Contemporary Architecture Practice 2023.
Tore Wizelius, tekn lic. Styrelseledamot i Kollektivhus NU.
Tore har hållit i inköp och ombyggnad av lantmannaskolan i Hammenhög till en bogemenskap med 14 lägenheter och stora gemensamma utrymmen från 2018-2021. Fastigheten ägs och drivs av Hammenhög Bogemenskap KHF. Han försöker förbättra finansieringsvillkoren för bygg- och bogemenskaper, främst genom att verka för kommunal borgen för lån.
Kerstin Kärnekull är arkitekt och redaktör för Kollektivhus Nus hemsida och tidning Bo tillsammans. Hon har arbetat med boendefrågor i hela sitt yrkesverksamma liv och tidigare varit verksam som utredare, forskare och utbildare, bland annat som utvecklingschef på Allmännyttan/SABO och vd för utbildningsföretaget BFAB.
Sedan 1976 är Kerstin en del av forskargruppen Bo i Gemenskap, som arbetar för fler kollektivhus och bogemenskaper i Sverige. Hon bor själv i kollektivhuset Färdknäppen sedan 30 år tillbaka. Under senare år har hon föreläst om seniorboende och kollektivhus, i Sverige och internationellt samt skrivit ett antal rapporter om utvecklingen av bygg- och bogemenskaper i olika länder och om forskningsläget i Europa.
2021 publicerade Arena rapporten ”Kollektivhus och tanter” av Kerstin Kärnekull och Birgit Assarson och nu pågår arbete med projektet ”Brukardriven boendeutveckling i Danmmark, Nederländerna och Österrike” delvis finansierat av ARQ. Syftet är att lära av alternativ drivna av startargrupper och lokala föreningar, inriktat på gemenskap och lokalt samarbete och med en hög grad av brukarinflytande. Det kan kallas Community-led housing/CLH eller Collaborative housing. Ett bra svenskt begrepp saknas än så länge.
Växtvärket Malmö – Nicolas Keller Hållbarhetspedagog & Lisa Magnusson, Landskapsarkitekt.
Växtvärket är ett kollektiv och en förening bestående av en grupp landskapsarkitekter, designers, trädgårdsingenjörer och pedagoger. De är en grupp görare som brinner och verkar för hållbara städer. Tillsammans med människor, oftast barn och unga, skapar och aktiverar de nya platser med en mångfald av funktioner och former. Föreningen har lång erfarenhet från medskapande platsutveckling som leder till en ökad känsla av inkludering och samhörighet i ett område. Växtvärket har kunskap inom temporära platser och genomförande av tvärdisciplinära projekt.
Under hösten arbetar Växtvärket vidare med projektet Naturmolnet, Gatulabba och Guldängen. Utöver det arbetar de med att utveckla konceptet Resande Verkstad- en mobil verkstad som kommer till olika platser för att tillsammans med platsens användare utveckla den.
Martin Grander är biträdande lektor på institutionen för urbana studier vid Malmö universitet och forskar om stadens utveckling och hur staden och samhället hänger – eller inte hänger – ihop.
De senaste 15 åren har han fokuserat på frågor om boendet och bostadens betydelse för levnadsvillkor, segregation och integration och har i flera forskningsprojekt på nära håll följt utvecklingen i Malmö. Han är föreståndare för forskningsmiljön Studier i boende och välfärd som samlar ett flertal forskare från olika discipliner kring forskning om bostaden och boendemiljön som en välfärdsdimension.
Under våren släppte han boken ”Bostaden som politik och intressekamp” tillsammans med Bo Bengtsson, kommer under hösten ut med den internationella antologin ”The Routledge Handbook of Housing and Welfare” och startar upp ett Formas-finansierat projekt om holistiskt social bostadsförsörjning tillsammans med bland annat Göteborgsregionen (GR), Region Skåne och Göteborgs stad.
Barbara Ekström arbetar som kulturutvecklare på Kulturstrategiska enheten, Kulturförvaltningen inom Göteborgs Stad.
Hon är utbildad vid Konstnärliga fakulteten på Göteborgs universitet, 1998 – 2003 MFA (Master of fine arts) 2003. Har arbetat med konst – och kultur i Västra Götalandsregionen samt inom Göteborgsregionens kommunalförbund. Är sedan 2013 engagerad i frågor som rör kultur och stadsplanering i Göteborgs stad. Har varit initiativtagare till ett flertal projekt som syftat till att göra konst och kultur till en mer integrerad del av samhällsplaneringen. Ekström har i samverkan med fria kulturlivet initierat kunskapsfältet relationell estetik i stadsutvecklingen i Göteborg.
För närvarande är Ekström Göteborgs Stads representant för konst – och kulturfrågor i Urban Futures, centrum för hållbar utveckling.
Veronica skriver och driver opinion om bostadsfrågan, barns rätt till stadens, aktiv mobilitet och hållbar stadsutveckling.
Tillsammans med journalisten Dan Hallemar driver hon företaget HallemarHejdelind. De jobbar med städer, det byggda, kulturen och berättelserna, politiken och samhället som springer ur det.
Tillsammans har de bland annat publicerat förstudien Ingemansland- det svenska flyktingmottagandets arkitektur för ArkDes och Dela rum. Gemensamhetslokalen och samhället.
År 2020 skrev Veronica om bostadsfrågan i Sveriges Arkitekters branschrapport. Hon har även skrivit debattartiklar på ämnet allas rätt till bostad och behovet av social bostadspolitik. 2022 arbetade de i det Vinnova-finansierade projektet Visioner i Norr Luleå/Boden där man bland annat lyfte behovet av en medborgardriven bostadsutveckling och potentialen i det redan byggda.
För närvarande arbetar hon med uppdrag som redaktör för bland andra Uppsala kommuns konstprogram för den nya spårvägen som invigs 2029 och som projektledare offentlig konst i stadsdelen Varberga för Örebro bostäder.
HallemarHejdelind driver Sista huset, om framtidens hållbara byggande där de tillsammans med andra intressenter vill driva opinion och kunskapabyggande mot rivningar och nybyggnation i stor skala.
Helena Hansson är forskare och lärare vid HDK-Valand, Göteborgs universitet, där hon även har en doktorsexamen i design.
Hon har en bakgrund inom design, transdisciplinär forskning och hantverk, och i sin doktorsavhandling utforskade hon deltagande design i ett globalt nord-sydsammanhang (Sverige och Kenya). Hon är särskilt intresserad av samarbets- och samhällsbyggande processer, med fokus på praktikbaserade metoder för hantverk och frugal design.
Helena är sedan 2020 engagerad i forskningsrelaterade aktiviteter i EAC Linnarhult. Projektet Transforming the city for play – Hacking and co-crafting urban interventions, utforskar organisatoriska aspekter på design och utmanar bilden av vad en lekplats egentligen är. Workshopen Community Cup som Helena samt konstnären Carmen Fetz håller i under konferensen har vuxit fram som ett resultat av det pågående forskningsarbetet som finansieras via FORMAS inom ramen för gestaltad livsmiljö.
Carmen Fetz är Medienkonstnär, Permakulturdesigner, och Bildpedagog.
Carmen Fetz tog examen vid Universität für angewandte Kunst i Wien med sin avslutande avhandling om ”Strategies of socially engaged Art” år 2014. Sedan dess har hon arbetat inom den fria konstscenen som konstnär och kurator samt som pedagog i flera mångkulturella projekt i Europa. Hennes arbete omfattar installationer, interventioner, performance och kortfilmer.
Carmen är en del av Skogen och studerar för närvarande permakulturdesign samtidigt som hon experimenterar med traditionellt och hållbart byggande och konstnärliga metoder. Carmen är dessutom involverad i forskningsaktiviteterna i Linnarhult, nu senast i ett keramikprojekt med fokus på unga vuxna.
Workshopen Community Cup som Carmen håller i tillsamman med Helena Hansson, forskare och lärare vid HDK-Valand under konferensen har vuxit fram som ett resultat av det pågående forskningsarbetet som finansieras via FORMAS inom ramen för gestaltad livsmiljö.
Jesper Ole Jensen är Senior forskare, FD, anställd vid BUILD, Institut for Byggeri, By og Miljø, vid Ålborg Universitet, Köpenhamn.
Jesper Ole Jensen är utbildad som stadsplaneingenjör och arbetar med stadsförnyelse, bostadsmarknad och hållbarhet. Hans forskningsintresse gäller hur städer och bostäder kan utvecklas mot att bli mer hållbara; socialt, ekonomiskt och miljömässigt, bland annat genom utveckling av nya boendeformer. Han är särskilt intresserad av hur förändringar kan ske i samarbete mellan offentliga, kommersiella och ideella aktörer. Under senare år har Jesper arbetat med två forskningsprojekt om utvecklingen av bogemenskaper i Danmark, mot bakgrund av det ökande intresset för bogemeskaper och av hur de kan bidra till att lösa ett antal samhällsutmaningar.
Förutom forskning om bogemenskaper arbetar han just nu med två projekt om mikrobostäder i Danmark, både ”tiny houses” och smålägenheter i flerbostadshus och med ett projekt om kartläggning av hållbarhet i enfamiljshus (markåtgång, demografi, cirkulär ekonomi, energiförbrukning etc.)
Katja Jahn är kommunikatör och en av initiativtagarna till bygg-och bogemenskapen Gården i Uppsala.
Katja är ursprungligen från Tyskland och har tillsammans med goda grannar och vänner startat och genomfört bygget av Uppsalas första byggemenskap, – ett trähus med 34 lägenheter och stora gemensamma ytor. För henne personligen var en av anledningarna att skapa ett hus där hon, hennes exman och barnen kunde bo i olika lägenheter så att ingen behöver flytta varannan vecka. Hon ville också ha sin äldre mamma i samma hus som njuter av närheten till barn o barnbarn. Sedan november 2021 bor de i sitt gemensamma hus som numera är en bogemenskap och stortrivs.
Den sociala hållbarheten är i centrum men Katja ser även tydliga ekologiska och ekonomiska vinster. Den största vinsten är att de ser att livskvalitén ökar avsevärt genom att bo i ett hus som deras. Katja vill berätta om hur de lyckades genomföra sitt projekt och verka för att inspirera och hjälpa andra att genomföra liknande husprojekt.
Ludvig Haav är Projektledare och Arkitekt samt initiativtagare i gott sällskap för Röda Oasen, en bygg- och bogemenskap i Malmö. Han är även styrelseledamot i Delning Segepark, en förening för fastighetsägare att samordna områdesgemensamma lösningar.
Som aktivist har han flerårigt engagemang för att samskapa ett kvartersområde där idéburna krafter tar så stor plats som möjligt. Sedan april inflyttad i kollektivhuset Röda Oasen, som fortfarande är under uppbyggnad. Det består av 13 lägenheter, 6 boenderum och ca 1000m2 gemensamma ytor för lek, arbete och kreativitet. Ludvig har tidigare arbetat som miljöspecialist med fokus på innovation och digitalisering på ett stort arkitektföretag, men erfarenheterna från konsultbranschen där beställare är svåra att själv välja samt sin egen byggemenskap har lett honom till att byta till beställarsidan och nu arbetar han som Projektledare på Stadsfastigheter i Malmö stad.
Hur länge kan en förhala slutdatumet av ett interimistiskt bygglov så att vi orkar att bygga klart med volontära krafter, och därmed har råd? På hans dagjobb försöker Ludvig också arbeta med breda samarbeten på nya sätt och projektleder för närvarande bland annat en förskola och ett nytt publikt havsbad.
Nätverket RURARK grundades för att samla arkitekter och planerare med ett intresse för landsbygder och dess förutsättningar. Det urbana och täta har länge varit fokuspunkt för lösningar på de miljö- och klimatutmaningar vi lever med idag. RURARK ifrågasätter den hegemonin och försöker hitta svar i rurala och perifera områden.
I nätverket ingår bland annat medgrundarna Jenny Lindberg, Louise Hagelberg och Petra Henriksson.
Petra Henriksson är intresserad av resiliens och resursfrågor inom arkitektur och samhällsplanering. Tidigare projektledare för Leader-projektet Bredbandsbullerbyar i Sollefteå kommun som syftade till opinionsbildning och inflytt till kommunens landsbygd.
Louise Hagelberg är arkitekt på Liljewall Arkitekter med en master Urbanism & Societal Change, samt aktiv i lokala bygdefrågor och nätverk.
Jenny Lindberg är arkitekt och samhällsplanerare. Särskilt intresserad av frågor som rör social hållbarhet i relation till arkitektur och samhällsplanering. Arbetar idag på Luleå kommun med strategisk planering och samhällsutveckling.
Just nu är RURARK aktuella med en förstudie finansierad av Leif Blomkvists Forskningsstiftelse för Hållbar Samhällsutveckling (LBF) med det övergripande temat ”Arkitektens roll på landsbygden”. Nätverket har här undersökt hur arkitektrollen kan breddas för att utforska hållbara samhällen bortom den urbana normen, så att arkitekten kan ta ett större ansvar och bli mer relevant i en landsbygdskontext.
Staffan Schartner, partner i omniplan.
Staffan är aktuell med projektet T4 Övre i Trelleborg. Ett rent trähus, inkl grundläggningen, utformat för en byggherregemenskap med olika ägare och användningar från våning till våning. Han är även aktiv i rörelsen för att koppla ett globalt urbant träbyggande till hållbart skogsbruk och skogsrestaurering.
Ann Legeby är professor i tillämpad stadsbyggnad vid KTH Arkitektur samt verksam praktiker, Sweco Architects i Göteborg.
Inom forskningen är Ann intresserad av stadsbyggande och särskilt dess sociala dimension. Fokus ligger på den byggda formens betydelse för olika samhälleliga fenomen. Studier av hur olika egenskaper i den byggda miljön relaterar till exempelvis stadsliv och social segregation. Arbetet omfattar även att utveckla teorier och metoder inom stadsrumsanalys – för att analysera, modellera och visualisera städer där den byggda formen, dess konfiguration och dess egenskaper är i fokus. Inom forskningsprojekten utvecklas kontinuerligt metoder, teorier och angreppssätt inom stadsrumsanalys för att öka förståelsen för segregation, sociala processer eller för att mer precist kunna kartlägga livsvillkor i städer.
Bland pågående projekt kan nämnas Mistra Sport & Outdoors där det tittas på tillgänglighet för olika grupper i samhället till sport- och fritidsaktiviteter, kopplat till hållbart resande. Inom Senseable Stockholm Lab finns projektet Urban habits som studerar hur vi ändrade våra vanor under pandemin. MAPURBAN är samarbete med London och Berlin där det handlat om social infrastruktur för utsatta grupper och att kartlägga för att visa ojämlikheter i livsvillkor som ett resultat av planering och stadsbyggande. I Uppsala har det gjorts en studie med fokus på att motverka segregation och om jämlika livsvillkor. Kopplat till Duvedmodellen har man studerat socialt betydelsefulla platser, hur dessa kan identifieras utifrån olika perspektiv för att bättre säkerställas i planeringsinstitutioner.
Styrelseordförande i Ekobanken och tidigare vice vd i banken under 14 år.
Kristoffer har arbetat med kreditgivning till hållbara företag och organisationer i mer än 15 år. Det har handlat om allt från förskolor, skolor, omsorgsföretag, förnybar energi, hållbara byggen och olika former av gemenskapsboenden. Han har även arbetat med marknadsföring av Ekobanken och är anlitad som föreläsare inom kreditgivning i hållbara och värderingsdrivna banker.
Just nu fokuserar Kristoffer Lüthi på att föra ut budskapet att många aktörer behövs för att nya boendelösningar ska kunna skapas. Det krävs att alla hjälper till för att något ska bli av och det gäller både boendegrupper, kommuner, banker, rådgivare och byggare. Här krävs ett stort informationsarbete och att vi tillsammans tänker nytt.
Klara Holtz Eklånge är planarkitekt på Orust kommun. Orust kommun har under de senaste åren arbetat med socialt byggande genom att bygga en bred politisk förankring i frågan och stärka kompetensen inom förvaltningen.
Kommunen arbetar för att skapa förutsättningar för sociala byggprojekt från planeringsstrategier på översiktsplanenivå till markanvisningar riktade till byggemenskaper och ett egnahemsområde. Förhoppningen är att sociala byggmetoder i framtiden skall kunna bidra till bostadsförsörjningen och utvecklingen av öns lokalsamhällen på ett hållbart och demokratiskt sätt.
Orust kommun har deltagit som projektpart i Vinnovaprojektet Divercity – steg 2 och deltar även som projektpart i en ny ansökan för utveckling av ett egnahemsområde i Husebybergen, ihop med Egnahemsfabriken. En del av i Husebybergen i Ellös på Orusts västkust utgör testbädd för sociala och innovativa bostadsprojekt.
Erik Berg är arkitekt, certifierad permakulturdesigner, projektlots och byggpedagog. Med båda fötterna förankrade i folkrörelser har han sedan 2004 genomfört tillsammansbyggen på objekt runt om i Sverige genom organisationen Byggbrigaden. Sedan 2011 är han styrelseledamot i föreningen för Byggemenskaper och sedan 2018 är han ordförande för Egnahemsfabriken.
Erik Berg är uppvuxen på landet och efter ett decennium i Göteborg återvände han till landsbygden på Tjörn, där han idag arbetar som arkitekt i det omställningsorienterade arkitektkooperativet Bygden. Erfarenheten av att bygga sitt eget hus har han med sig in i frågeställningen om ett modernt Egnahemsbyggande.
Kooperativet Egnahemsfabriken vill återuppväcka det historiska Egnahemsbyggandet, Sedan starten 2018 har föreningen etablerat en bred social mötesplats kring tillsammansbyggande och organiserat självbyggeri samt genomfört ett 20-tal husprojekt tillsammans med grupperna ungdomar, äldre och nyanlända.
Målet för Egnahemsfabrikens verksamhet är både att bygga lokalsamhället starkare och att ge fler vägar till egna hem åt fler. På konferensen kommer kooperativet presentera sitt innovationsprojekt ihop med Orust kommun, Ekobanken och Mikrofonden mfl ”Egnahem för alla” samt vara med och prata om arkitekters roll i framtiden.
Jaan-Henrik Kain är seniorforskare på Gothenburg Research Institute, Göteborgs Universitet. I snart 25 år har han forskat på hållbar stadsomvandling i Sverige, Europa, Afrika och Latinamerika. Fokus har legat på handlingsinriktat kunskapsbyggande och lärande med brett deltagande av olika intressenter, aktörer, sektorer och discipliner.
Forskningen har handlat om stadsförtätning, bostäder, avfall & återvinning, vatten & sanitet, cirkulär ekonomi, ekosystemtjänster, förorenad mark, planering, design, innovation, systemtänkande, spel, digitala verktyg och mycket mer. Han leder forskningsprojektet ”Bostadsinnovationer underifrån”, med bland annat hyresgästföreningen, Söderhamns kommun, Stenbacken och Egnahemsfabriken.
Tinna Harling är arkitekt, samt projektledare och ordförande för Egnahemsfabriken på Tjörn. Med ett stort engagemang i samhällsutvecklingens olika delar är Tinna även styrelseledamot i föreningen för Cultural Planning och föreningen för Byggemenskaper.
Genom Egnahemsfabriken har Tinna Harling brutit ny mark för ett organiserat kollektivt självbyggeri, tillsammansbyggande, och landsbygdsutveckling genom samskapande. Tinna är samordnare för Idéburet och socialt byggande 2023.