240 av Sveriges 290 kommuner rapporterar 2019 att de har bostadsbrist, och detta är ett problem även för våra landsbygder. Enligt uppskattningar från Hela Sverige ska leva saknas det minst 50 000 nya bostäder på den svenska landsbygden.
I den här artikeln argumenterar Therese Bengard och Peter Eklund från Hela Sverige ska leva för att det behövs fler boendeformer på landsbygden och lyfter fram socialt byggande som en möjlig strategi.
Akut behov av bostäder
Det är oftast centralorternas bostadsbrist som lyfts fram i statistiken. 2018 hade enligt Boverket knappt 200 av landets kommuner brist på bostäder på landsbygden men i princip alla hade brist i centralorten. Men statistiken bygger på kommunernas egna siffror och det är inte alltid som landsbygdens behov ses som relevant. Ett exempel på hur den urbana normen står i vägen för viktig utveckling på mindre orter hittade Hela Sverige ska leva Sörmland när de gjorde en inventering av bostäderna i länet 2016.
Sju av nio kommuner menade att det inte fanns något behov av fler bostäder på landsbygderna, men vi upptäckte ett akut behov av sammanlagt 2 000 bostäder i 40 av 60 små orter i Sörmland.
Inte endast villor på landsbygden
Ett skäl till denna underrapportering är den segdragna föreställningen om att alla på landsbygden vill bo i småhus eller villor, och om ingen bygger på den planlagda marken så anses det inte finnas ett behov. Denna uppfattning visar sig även i praktisk policy.
När Boverket lämnade över sin slutrapport om finansiering av ny- och ombyggnad av bostäder på landsbygden till regeringen i mars 2019 handlade förslagen enbart om egnahem. Men många äldre vill inte bo i hus utan i hyreslägenheter, och samma sak gäller för unga och nyanlända som får sin kanske första egna bostad.
Kraftig skattesänkning i storstäderna
Det hjälper inte heller att det är svårt för kommunerna själva att bygga på landsbygden. Även kommunala bostadsbolag kan tvingas skriva ner värdet på färdigbyggda bostäder och riskerar därmed att gå med förlust, då marknadsvärdet ofta är lägre på landsbygden än i tätorten.
Den urbana normen slog igenom hårt när fastighetsskatten gjordes om 2008. Medan storstadsområdena snabbt nådde det lågt satta skattetaket, ökade fastighetsskatten allra mest i Kiruna kommun 2018. Rent generellt sänktes skatterna kraftigt för storstäderna och höjdes för landsbygderna.
Socialt byggande en del av lösningen
När kommunerna abdikerar från sitt ansvar att bygga lägenheter för alla, när allmännyttan lämnar de små orterna och när finansieringsmodellerna fokuserar på marknadslösningar, så är det i stället ideella föreningar och ekonomiska sammanslutningar som kommer på nya lösningar.
Lokalt ägda bygdebolag utan vinstintresse, byggemenskaper och kooperativ växer fram på många landsbygder i Sverige och bygger hyreslägenheter, trygghetsboenden och boenden som grundar sig på gemensamt intresse.
Det är glädjande med så många nytänkande sätt att bygga på. Men att lämna de ideella krafterna åt sig själva kommer inte att lösa bostadssituationen.
Vi föreslår därför:
- Att det införs en långsiktig finansieringsmodell för byggande på landsbygder och små orter i alla kommuner med upp till 100 000 invånare där staten garanterar 85 procent av lånet.
- En tydligare subvention av hyresbostäder, lika för alla oberoende var i landet det byggs.
- Att möjligheterna för byggemenskaper och bygdebolag att planera, projektera, bygga och förvalta sina bostäder underlättas.
- Att stöd ges till alla former av bostäder på landsbygden, inte bara egnahem.
- Att fastighetsskatten reformeras så att den blir rimlig i hela Sverige och inte enbart höjs för landsbygden.
Om hela Sverige ska leva måste det gå att bo i hela Sverige – det är dags att våra beslutsfattare ser möjligheterna med och behoven av fler bostäder på landsbygden.
Terese Bengard
Verksamhetschef, riksorganisationen Hela Sverige ska leva
Peter Eklund
Styrelseledamot, riksorganisationen Hela Sverige ska leva