Erik Berg är arkitekt, projektledare och byggpedagog, samt sammankallande i programgruppen för Socialt Byggande 2021. Vi ställde sju frågor om vad som kan förväntas i årets program.

 

Hej, hur känns det, blir det ett bra program i år?

– Jo, det tycker jag verkligen! Programgruppen har arbetat hårt på att få till en blandning av innehåll som speglar hela bredden av olika sociala bygg- och boendeformer. Vi har velat att det ska vara både inspirerande och utmanande. Och nu känns det som att vi har lyckats väldigt bra.

 

Vad är fokus i programmet?

Vi har tre övergripande teman som täcker in dels potentialen i det kooperativa byggandet och boendet, dels de sociala utmaningarna – fokus på integration och inkludering och dels den ekologiska utmaningen – omställningen. Runt de tre temana har vi sedan arbetat fram fördjupande seminarier med olika inriktningar.

 

Vad är du mest nöjd med?

Personligen är jag särskilt glad över att vi har flera handlingskraftigta doers i programmet, som Steen Möller, Louis Schulz, Regina Westas Stedt och Gunnar Casserstedt, som allihop bryter ny mark inom sina områden. Och så är jag nöjd över att praktikerna delar scenen med forskare som Kajsa Crona, Pernilla Hagbert och Paul Fuehrer och med  beslutsfattare som Karolina Skog och Helena Bjarnegård. Det finns en stor handlingsförmåga samlad på den här konferensen som sträcker sig ”från marknivå till policynivå”. Det behövs för att komma framåt!

 

Vad har varit svårast?

Det svåra är hela tiden att begränsa sig! Det finns så många som gör bra grejer som man vill ha med och få visa upp i ett sånt här sammanhang. Men allt får inte plats, det går tyvärr inte. En synpunkt vi fick efter förra årets konferens var också att många önskade sig mer möjlighet till möten och interaktion med andra deltagare. Det har vi tillgodosett i år och det blir ju extra viktigt nu när spontana möten av det här slaget som kan ske på en konferens har varit så svåra att få till under lång tid under pandemin.

 

Vad ser du särskilt fram emot?

Personligen, eftersom jag är engagerad i de frågorna, ser jag särskilt fram emot diskussionen mellan självbyggare och sociala husfabriker som ska ske under ett av fredagens seminarier. Finns det förutsättningar för en ny egnahemsrörelse genom ett organiserat självbyggeri? Vad händer på den fronten? Det ska vi prata om då. Sen ser jag faktiskt även mycket fram emot att få uppleva hela sammanhanget på Garveriet i Floda, det är en fin och närmast perfekt miljö för en konferens med vårt anslag.

 

Blir det något nytt inslag i år?

Vi har satsat på mer kultur. Det blir ett open space och så arrangerar vi ett rådgivningstorg där proffs håller öppen rådgivning. Dit kan man gå om man är politiker, tjänsteman, en byggemenskap eller folkrörelseaktiv och behöver hjälp att komma framåt i en process eller frågeställning.

 

Vad har du att säga om programgruppen?

Åh, de är riktiga stjärnor hela gänget! Vi har haft en så bra programgrupp i år. Kunde inte önska mer av livet.

 

Programgruppen för Socialt Byggande 2021 består av:

  • Karin Johansson, företagare, redaktör, skribent och projektlots inriktning hållbart byggande
  • Kerstin Kärnekull, arkitekt, redaktör, konstnär, fd forskare och utvecklingschef SABO
  • Hedda Arlid, arkitekt, skribent, inriktning hållbarhet
  • Thomas Norrby, forskare och lärare SLU, samverkansansvarig landsbygdsutveckling vid Institutionen för stad och land, SLU
  • John Helmfridsson, arkitekt inriktning hållbarhet, ordförande Föreningen för byggemenskaper,
  • Tinna Harling, arkitekt, projektledare Egnahemsfabriken, styrelseledamot föreningen för Cultural Planning i Sverige mfl
  • Ingrid Westerfors, projektledare Coompanion Göteborgsregionen, rådgivare, styrelseledamot JAK mfl
  • Erik Berg, arkitekt, projektledare, byggpedagog, permakulturdesigner.

En hälsning från arbetsgruppen för Socialt Byggande 2019.

Delar av arbetsgruppen för Socialt Byggande 2019

Delar av den arbetsgrupp som förbereder konferensen Socialt byggande och modernt självbyggeri 2019. På bild från vänster: Pernilla Warberg, moderator, Tinna Harling, Egnahemsfabriken Erik Berg, Egnahemsfabriken och Inobi, Louise Ekeroth Simons, Inobi, Ingrid Westerfors, Coompanion, Erik Windt Wallenberg, Egnahemsbolaget, Vio Szabo, Familjebostäder Göteborg. Övriga medlemmar i arbetsgruppen som dock ej är med på denna bild: Kajsa Crona, Sweco / Chalmers, John Helmfridsson, Wingårdhs, Sami Thuresson, Göteborgs stad, Haben Teike, RISE.

Det bubblar och spirar av initiativ runt om i Sverige. Landet som en gång inspirerade hela Europa med sina innovativa och radikala kollektivhusidéer och med bostadslösningar som gjorde en hög boendestandard till någonting nåbart för alla invånare, vi kan fortfarande.

Den bostadspolitiska debatten i Sverige präglas idag ofta av larm och problembeskrivningar. Man kan lätt få intrycket att allt vi har i byggsektorn är problem: bostadsbrist, skenande byggkostnader, byggfusk, bostadsbubblor, gentrifiering, renovräkningar, strypta bostadskrediter och en oförmåga att ställa om till hållbarhet.

Men ser man sig omkring en liten bit utanför debattsidorna så är de goda exemplen många. Allt är inte alls nattsvart. Tvärtom. Där ute finns nyproducerade bostadshus som förenar en god projektekonomi och rimliga boendekostnader med en hög boendekvalitet. Där finns hyresbostäder i lantlig skala byggda runt vackra vinterträdgårdar. Där finns färgglada kvarter uppförda av kompisgäng. Där finns nya former av bogemenskaper för funktionshindrade. Där finns föreningsdrivna husfabriker som bygger egna hem tillsammans med nya svenskar. Där finns byar som uppför nya bostäder till traktens äldre genom aktier på bygden. Och andra byar som startar flyttkedjor och frigör bostadshus till inflyttande familjer genom byggkvällar på förskolan. Passivhusrenoveringar som genomförs utan en krona i hyreshöjning. Nya trähus på höjden finansierade genom insamlingar. Med mera.

Det har slagit oss att många av de goda exemplen har en gemensam nämnare: de ger människor chansen. Chansen att vara med och planera, finansiera, beställa, bygga, förvalta. Chansen att delta, bestämma och arbeta. Inte bara köa eller köpa. Det finns fler alternativ.

Ser vi ett nytt svenskt socialt byggande växa fram idag? Det är vad vi tycker oss se. Och därför har vi utvecklat den här konferensen. För om det är på det viset så måste det nya sociala byggandet både belysas och diskuteras! Finns det en ännu relativt outnyttjad energikälla här, då behöver vi nog se till att bli bättre på att använda den för att ladda byggandet med det sociala kapitalets energi.

Bostäder och byggande är inte vilket samhällsområde som helst. Det handlar både om en sektor med stor ekonomisk betydelse och stor miljöpåverkan och något som griper in väldigt direkt i våra liv. Bostaden sätter upp ramarna för hur vi kan leva och leva ut våra drömmar. Tillsammans eller ensamma.

Bostaden är i högsta grad en social angelägenhet och en social fråga. Det är byggandet med.

Därför, bland annat, ordnar vi konferensen socialt byggande och modernt självbyggeri 2019.

Vi i arbetsgruppen har på uppdrag av konferensens arrangörer och värdar försökt mata programmet fullt med så mycket som möjligt av de positiva exemplen, innovationerna, de nya idéerna. Samtidigt försöker vi hinna med att problematisera både utmaningarna och hindren. Det är inte helt lätt att inrymma allt på två konferensdagar, så ladda upp med energi, för det blir två intensiva dagar. Men garanterat spännande.

Vi ses i det nya sociala byggandet!

Hälsningar från arbetsgruppen för Socialt Byggande och modernt självbyggeri 2019