Sju frågor till Erik Berg, sammankallande i programgruppen

, , , ,

Erik Berg är arkitekt, projektledare och byggpedagog, samt sammankallande i programgruppen för Socialt Byggande 2021. Vi ställde sju frågor om vad som kan förväntas i årets program.

 

Hej, hur känns det, blir det ett bra program i år?

– Jo, det tycker jag verkligen! Programgruppen har arbetat hårt på att få till en blandning av innehåll som speglar hela bredden av olika sociala bygg- och boendeformer. Vi har velat att det ska vara både inspirerande och utmanande. Och nu känns det som att vi har lyckats väldigt bra.

 

Vad är fokus i programmet?

Vi har tre övergripande teman som täcker in dels potentialen i det kooperativa byggandet och boendet, dels de sociala utmaningarna – fokus på integration och inkludering och dels den ekologiska utmaningen – omställningen. Runt de tre temana har vi sedan arbetat fram fördjupande seminarier med olika inriktningar.

 

Vad är du mest nöjd med?

Personligen är jag särskilt glad över att vi har flera handlingskraftigta doers i programmet, som Steen Möller, Louis Schulz, Regina Westas Stedt och Gunnar Casserstedt, som allihop bryter ny mark inom sina områden. Och så är jag nöjd över att praktikerna delar scenen med forskare som Kajsa Crona, Pernilla Hagbert och Paul Fuehrer och med  beslutsfattare som Karolina Skog och Helena Bjarnegård. Det finns en stor handlingsförmåga samlad på den här konferensen som sträcker sig ”från marknivå till policynivå”. Det behövs för att komma framåt!

 

Vad har varit svårast?

Det svåra är hela tiden att begränsa sig! Det finns så många som gör bra grejer som man vill ha med och få visa upp i ett sånt här sammanhang. Men allt får inte plats, det går tyvärr inte. En synpunkt vi fick efter förra årets konferens var också att många önskade sig mer möjlighet till möten och interaktion med andra deltagare. Det har vi tillgodosett i år och det blir ju extra viktigt nu när spontana möten av det här slaget som kan ske på en konferens har varit så svåra att få till under lång tid under pandemin.

 

Vad ser du särskilt fram emot?

Personligen, eftersom jag är engagerad i de frågorna, ser jag särskilt fram emot diskussionen mellan självbyggare och sociala husfabriker som ska ske under ett av fredagens seminarier. Finns det förutsättningar för en ny egnahemsrörelse genom ett organiserat självbyggeri? Vad händer på den fronten? Det ska vi prata om då. Sen ser jag faktiskt även mycket fram emot att få uppleva hela sammanhanget på Garveriet i Floda, det är en fin och närmast perfekt miljö för en konferens med vårt anslag.

 

Blir det något nytt inslag i år?

Vi har satsat på mer kultur. Det blir ett open space och så arrangerar vi ett rådgivningstorg där proffs håller öppen rådgivning. Dit kan man gå om man är politiker, tjänsteman, en byggemenskap eller folkrörelseaktiv och behöver hjälp att komma framåt i en process eller frågeställning.

 

Vad har du att säga om programgruppen?

Åh, de är riktiga stjärnor hela gänget! Vi har haft en så bra programgrupp i år. Kunde inte önska mer av livet.

 

Programgruppen för Socialt Byggande 2021 består av:

  • Karin Johansson, företagare, redaktör, skribent och projektlots inriktning hållbart byggande
  • Kerstin Kärnekull, arkitekt, redaktör, konstnär, fd forskare och utvecklingschef SABO
  • Hedda Arlid, arkitekt, skribent, inriktning hållbarhet
  • Thomas Norrby, forskare och lärare SLU, samverkansansvarig landsbygdsutveckling vid Institutionen för stad och land, SLU
  • John Helmfridsson, arkitekt inriktning hållbarhet, ordförande Föreningen för byggemenskaper,
  • Tinna Harling, arkitekt, projektledare Egnahemsfabriken, styrelseledamot föreningen för Cultural Planning i Sverige mfl
  • Ingrid Westerfors, projektledare Coompanion Göteborgsregionen, rådgivare, styrelseledamot JAK mfl
  • Erik Berg, arkitekt, projektledare, byggpedagog, permakulturdesigner.

Norrländskt tillsammansbygge fyller 50 år

, , , , ,

Hej Anders Nyquist! Du är aktuell med en ny bok om den kretsloppsanpassade ekobyn ”Rumpan” utanför Sundsvall, som nu fyller 50 år. Vad är det för ställe?
– Det är en ekoby i en gammal jordbruksbygd vid Björköfjärden i östra Njurunda. Vår sociala vision och hela områdets gestaltning har inspirerats av livet i de gamla fiskelägena efter Norrlandskusten. Byn präglas starkt av närheten till havet, skogen och jorden. Innan perspektiv som kretsloppsanpassat byggande kom på kartan så växte begreppet EcoCycleDesign fram här, som ett planeringsverktyg jag därefter har arbetat med konsekvent i hela mitt liv.

Hur började det?
– Ekobyn föddes ur två familjers önskan om att leva i balans med naturen. Vi skrev ner vår idé ganska kortfattat och den beskrivningen blev sedan grunden till det slutliga programmet och hela byns planering.

Vad har självbyggeri inneburit i ert fall och varför har det varit viktigt för er?
– Ekobyn är byggd av 25 familjer, de flesta amatörer. Några har engagerat professionella hantverkare för hela eller delar av husen. Enkla och lättförståeliga ritningar och beskrivningar, som kan läsas av alla. Erfarenhetsutbyte inom byn. Självbyggeri minskar investeringskostnaderna och det var en förutsättning för många familjer att genomföra sina byggnader. Rumpans ekoby är ett exempel på vad som går att åstadkomma med tydliga visioner och när man samarbetar och lär av varandra. Det är självbyggeri när det är som bäst: ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Du är ju en inspiratör med många idéer om hur vi kan demokratisera byggandet och bryta igenom låsningar som sätter käppar i hjulen för breddat byggande för fler. Vad är enligt dig de viktigaste åtgärderna för att fler ska kunna vara delaktiga i byggande och planering av bostäder?
– Att leva som man lär för att vara trovärdig som rådgivare. Kunskapsåterföring från genomförda projekt. Ett tydligt program som beskriver den sociala visionen (livet i byn), den ekologiskt/tekniska visionen (bästa tillgängliga teknik) och den ekonomiska visionen (hur kan man sänka års- och livscykelkostnaderna). Utbildning, utbildning, utbildning av alla inblandade i processen så att alla talar samma språk. En entusiastisk och beslutskompetent beställare. En kunnig projektledare som följer bygget från idé till förverkligande. Projektledningens kompetens från idé till förverkligande är A och O för att lyckas. Inga kompromisser. Arkitekter, planerare och tekniska konsulter med helhetssyn. Politiker med visioner. Tjänstemän som ”tjänar” sina medborgare. Mark är ingen bristvara i Sverige. Använd de kunskaper och erfarenheter vi har!

Vad hoppas du uppnå med boken?
Jag har skrivit boken om Rumpan som en hjälp på vägen till alla som vill genomföra något liknande. Våra kunskaper och erfarenheter, positiva som negativa, är en öppen resurs för de som vill ta del av dem. Boken är samtidigt en hyllning till alla bybor i Rumpans by och en dokumentation av många trevliga stunder tillsammans men också en dokumentation av femtio års enskilt och gemensamt hårt arbete – kittet som gör att byn lever.

Anders Nyquists nya bok ”Rumpans ekoby – från vision till förverkligande” kommer att finnas till försäljning under konferensen 19-20 september.

Anders Nyquist har sedan 1962 arbetat som arkitekt, samhällsplanerare, föreläsare, rektor, entreprenör och egen företagare, ständigt med inriktning mot miljö- och kretsloppsanpassade projekt, både i Sverige och utomlands. Han deltar som inspiratör vid seminariet om Modernt tillsammansbyggande på torsdagen den 19 september.

Möt en deltagare: Mai!

,

Den 19-20 september anordnas den första svenska konferensen på temat socialt byggande och modernt självbyggeri. En av deltagarna är Mai Lundell.

I vilken roll kommer du delta på konferensen?

Jag är integrationssamordnare i Lilla Edets kommun och är projektledare för ett pilotprojekt där vi undersöker möjligheterna att etablera en hållbar boendemiljö för integration/generationsboende och för bygdeutveckling.

Nyanlända bosätter sig i princip i tätorten där det finns hyreslägenheter, men bristen på sådana gör att de tvingas flytta vidare, bo trångt eller osäkert i händerna på oseriösa hyresvärdar.

Att sprida boendet till landsbygden, som vår kommun till stor del är, vore positivt för både integration och för landsbygdens företagare som behöver arbetskraft.

Så jag sökte projektmedel från Länsstyrelsen för att testa iden om det går att inleda en process för en mer levande landsbygd med hållbara boenden för unga, äldre och invånare från andra länder som inte har så stora plånböcker men ändå bo med livskvalitet. Vi har fler lokala föreningar med i styrgruppen, bland annat Club Solidaritet och Hushållningssällskapets Gille.

Förslaget kom initialt genom ett av dialogmötena jag arrangerat i kommunen för att hitta vägar till bättre integration och medskapande vilket i Hjärtum resulterade i ett antal förslag för att vitalisera landsbygden, som en ekoby med bostäder och verksamheter samt mötesplatser. Genom att delta och studera redan befintliga initiativ har vi tillsammans på orten kommit fram till några olika koncept som vi hoppas kan bli realiserade inom några år.

Vad intresserar dig med konferensen?

Framförallt hur offentliga aktörer kan främja och styra/villkora byggplaner så att de bättre stämmer överens med globala målen och goda boendemiljöer. Och hur kan kommuner och myndigheter stötta etablering av nya boendeformer och de aktiva nätverk som vill skapa egna billigare boendelösningar med integrerat boende och arbete?

Vilka programpunkter ser du fram emot mest?

Alla plenapunkter är intressanta, men jag har inte hört något om Tübingen förut så det ska bli spännande! Även hur man tänker om framtiden, vilka vägar leder framåt och hur. Och så vill jag delta i Agenda 2030 Väst workshopen, om jag kan.

Vilka seminariespår har du valt?

Dag 1 vill jag nog delta i spår 2 om tillsammansbyggandet och på dag 2 spår 3 om kommuners arbete för hållbarhetsmålen. Även spår 5 om forskning och social ekonomi intresserar mig.

Bakom arrangemanget står en ovanlig och bred konstellation av offentliga, privata och ideella aktörer engagerade i bostadsfrågor, folkrörelser samt akademi:Boverket, RISE, Mistra Urban Futures, Bergsjön 2021, Egnahemsbolaget, Familjebostäder, Centrum för boendets arkitektur, Göteborgs stad, Coompanion,Föreningen för byggemenskaper, Inobi, Sweco, Wingårdhs och Egnahemsfabriken.

Anmäl dig till socialt byggande 19-20 september här!

Se hela programmet här!

Möt en deltagare: Ylva!

,

Den 19-20 september anordnas den första svenska konferensen på temat socialt byggande och modernt självbyggeri. En av deltagarna är Ylva Sandström.

I vilken roll kommer du delta på konferensen?

Jag deltar på konferensen eftersom jag är aktiv i Föreningen för Byggemenskaper och projektet DiverCity, vars syfte är att stärka förutsättningarna för ett framgångsrikt genomförande av byggemenskaper.

Vad intresserar dig med ämnet?

Vi har pratat om hållbarhet och social hållbarhet i många år – vad är det? De flesta tror nog att man menar att man ska göra något åt sociala problem, men det är större än så. Begreppet ”social” behöver få tillbaka en positiv klang.

Jag tycker programmet är som ljuv musik – nu börjar vi äntligen konkretisera vad som räknas som social hållbarhet idag.

Det är också påtagligt att flera olika aktörer bidrar.

Vilket seminariespår har du valt?

Det svåraste var att välja seminariespår, jag skulle vilja klona mig och gå på alla! Men jag väljer nog seminarierna om byggande och utveckling på mindre orter, dag 1, och forskning om socialt bostadsbyggande, dag 2.

Vad hoppas du ta med dig?

Framförallt kontakter. Såklart också kunskap: vad gör ni? Men framförallt: vilka gör?

Jag hoppas att fler åker därifrån stärkta i sin roll och med en tydligare bild av vad som menas med social hållbarhet.

Jag blir mycket förvånad om det inte blir rusning till konferensen!

Bakom arrangemanget står en ovanlig och bred konstellation av offentliga, privata och ideella aktörer engagerade i bostadsfrågor, folkrörelser samt akademi:Boverket, RISE, Mistra Urban Futures, Bergsjön 2021, Egnahemsbolaget, Familjebostäder, Centrum för boendets arkitektur, Göteborgs stad, Coompanion, Föreningen för byggemenskaper, Inobi, Sweco, Wingårdhs och Egnahemsfabriken.