Hej Anders Nyquist! Du är aktuell med en ny bok om den kretsloppsanpassade ekobyn ”Rumpan” utanför Sundsvall, som nu fyller 50 år. Vad är det för ställe?
– Det är en ekoby i en gammal jordbruksbygd vid Björköfjärden i östra Njurunda. Vår sociala vision och hela områdets gestaltning har inspirerats av livet i de gamla fiskelägena efter Norrlandskusten. Byn präglas starkt av närheten till havet, skogen och jorden. Innan perspektiv som kretsloppsanpassat byggande kom på kartan så växte begreppet EcoCycleDesign fram här, som ett planeringsverktyg jag därefter har arbetat med konsekvent i hela mitt liv.

Hur började det?
– Ekobyn föddes ur två familjers önskan om att leva i balans med naturen. Vi skrev ner vår idé ganska kortfattat och den beskrivningen blev sedan grunden till det slutliga programmet och hela byns planering.

Vad har självbyggeri inneburit i ert fall och varför har det varit viktigt för er?
– Ekobyn är byggd av 25 familjer, de flesta amatörer. Några har engagerat professionella hantverkare för hela eller delar av husen. Enkla och lättförståeliga ritningar och beskrivningar, som kan läsas av alla. Erfarenhetsutbyte inom byn. Självbyggeri minskar investeringskostnaderna och det var en förutsättning för många familjer att genomföra sina byggnader. Rumpans ekoby är ett exempel på vad som går att åstadkomma med tydliga visioner och när man samarbetar och lär av varandra. Det är självbyggeri när det är som bäst: ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Du är ju en inspiratör med många idéer om hur vi kan demokratisera byggandet och bryta igenom låsningar som sätter käppar i hjulen för breddat byggande för fler. Vad är enligt dig de viktigaste åtgärderna för att fler ska kunna vara delaktiga i byggande och planering av bostäder?
– Att leva som man lär för att vara trovärdig som rådgivare. Kunskapsåterföring från genomförda projekt. Ett tydligt program som beskriver den sociala visionen (livet i byn), den ekologiskt/tekniska visionen (bästa tillgängliga teknik) och den ekonomiska visionen (hur kan man sänka års- och livscykelkostnaderna). Utbildning, utbildning, utbildning av alla inblandade i processen så att alla talar samma språk. En entusiastisk och beslutskompetent beställare. En kunnig projektledare som följer bygget från idé till förverkligande. Projektledningens kompetens från idé till förverkligande är A och O för att lyckas. Inga kompromisser. Arkitekter, planerare och tekniska konsulter med helhetssyn. Politiker med visioner. Tjänstemän som ”tjänar” sina medborgare. Mark är ingen bristvara i Sverige. Använd de kunskaper och erfarenheter vi har!

Vad hoppas du uppnå med boken?
Jag har skrivit boken om Rumpan som en hjälp på vägen till alla som vill genomföra något liknande. Våra kunskaper och erfarenheter, positiva som negativa, är en öppen resurs för de som vill ta del av dem. Boken är samtidigt en hyllning till alla bybor i Rumpans by och en dokumentation av många trevliga stunder tillsammans men också en dokumentation av femtio års enskilt och gemensamt hårt arbete – kittet som gör att byn lever.

Anders Nyquists nya bok ”Rumpans ekoby – från vision till förverkligande” kommer att finnas till försäljning under konferensen 19-20 september.

Anders Nyquist har sedan 1962 arbetat som arkitekt, samhällsplanerare, föreläsare, rektor, entreprenör och egen företagare, ständigt med inriktning mot miljö- och kretsloppsanpassade projekt, både i Sverige och utomlands. Han deltar som inspiratör vid seminariet om Modernt tillsammansbyggande på torsdagen den 19 september.

Den 19-20 september anordnas den första svenska konferensen på temat socialt byggande och modernt självbyggeri. En av deltagarna är Mai Lundell.

I vilken roll kommer du delta på konferensen?

Jag är integrationssamordnare i Lilla Edets kommun och är projektledare för ett pilotprojekt där vi undersöker möjligheterna att etablera en hållbar boendemiljö för integration/generationsboende och för bygdeutveckling.

Nyanlända bosätter sig i princip i tätorten där det finns hyreslägenheter, men bristen på sådana gör att de tvingas flytta vidare, bo trångt eller osäkert i händerna på oseriösa hyresvärdar.

Att sprida boendet till landsbygden, som vår kommun till stor del är, vore positivt för både integration och för landsbygdens företagare som behöver arbetskraft.

Så jag sökte projektmedel från Länsstyrelsen för att testa iden om det går att inleda en process för en mer levande landsbygd med hållbara boenden för unga, äldre och invånare från andra länder som inte har så stora plånböcker men ändå bo med livskvalitet. Vi har fler lokala föreningar med i styrgruppen, bland annat Club Solidaritet och Hushållningssällskapets Gille.

Förslaget kom initialt genom ett av dialogmötena jag arrangerat i kommunen för att hitta vägar till bättre integration och medskapande vilket i Hjärtum resulterade i ett antal förslag för att vitalisera landsbygden, som en ekoby med bostäder och verksamheter samt mötesplatser. Genom att delta och studera redan befintliga initiativ har vi tillsammans på orten kommit fram till några olika koncept som vi hoppas kan bli realiserade inom några år.

Vad intresserar dig med konferensen?

Framförallt hur offentliga aktörer kan främja och styra/villkora byggplaner så att de bättre stämmer överens med globala målen och goda boendemiljöer. Och hur kan kommuner och myndigheter stötta etablering av nya boendeformer och de aktiva nätverk som vill skapa egna billigare boendelösningar med integrerat boende och arbete?

Vilka programpunkter ser du fram emot mest?

Alla plenapunkter är intressanta, men jag har inte hört något om Tübingen förut så det ska bli spännande! Även hur man tänker om framtiden, vilka vägar leder framåt och hur. Och så vill jag delta i Agenda 2030 Väst workshopen, om jag kan.

Vilka seminariespår har du valt?

Dag 1 vill jag nog delta i spår 2 om tillsammansbyggandet och på dag 2 spår 3 om kommuners arbete för hållbarhetsmålen. Även spår 5 om forskning och social ekonomi intresserar mig.

Bakom arrangemanget står en ovanlig och bred konstellation av offentliga, privata och ideella aktörer engagerade i bostadsfrågor, folkrörelser samt akademi:BoverketRISEMistra Urban FuturesBergsjön 2021Egnahemsbolaget, FamiljebostäderCentrum för boendets arkitekturGöteborgs stadCoompanion,Föreningen för byggemenskaperInobiSwecoWingårdhs och Egnahemsfabriken.

Anmäl dig till socialt byggande 19-20 september här!

Se hela programmet här!

Den 19-20 september anordnas den första svenska konferensen på temat socialt byggande och modernt självbyggeri. En av deltagarna är Ylva Sandström.

I vilken roll kommer du delta på konferensen?

Jag deltar på konferensen eftersom jag är aktiv i Föreningen för Byggemenskaper och projektet DiverCity, vars syfte är att stärka förutsättningarna för ett framgångsrikt genomförande av byggemenskaper.

Vad intresserar dig med ämnet?

Vi har pratat om hållbarhet och social hållbarhet i många år – vad är det? De flesta tror nog att man menar att man ska göra något åt sociala problem, men det är större än så. Begreppet ”social” behöver få tillbaka en positiv klang.

Jag tycker programmet är som ljuv musik – nu börjar vi äntligen konkretisera vad som räknas som social hållbarhet idag.

Det är också påtagligt att flera olika aktörer bidrar.

Vilket seminariespår har du valt?

Det svåraste var att välja seminariespår, jag skulle vilja klona mig och gå på alla! Men jag väljer nog seminarierna om byggande och utveckling på mindre orter, dag 1, och forskning om socialt bostadsbyggande, dag 2.

Vad hoppas du ta med dig?

Framförallt kontakter. Såklart också kunskap: vad gör ni? Men framförallt: vilka gör?

Jag hoppas att fler åker därifrån stärkta i sin roll och med en tydligare bild av vad som menas med social hållbarhet.

Jag blir mycket förvånad om det inte blir rusning till konferensen!

Bakom arrangemanget står en ovanlig och bred konstellation av offentliga, privata och ideella aktörer engagerade i bostadsfrågor, folkrörelser samt akademi:BoverketRISEMistra Urban FuturesBergsjön 2021Egnahemsbolaget, FamiljebostäderCentrum för boendets arkitekturGöteborgs stad, Coompanion, Föreningen för byggemenskaperInobiSwecoWingårdhs och Egnahemsfabriken.